Färre patienter söker vård för postcovid

Publicerad:
Sammanlagt har uppskattningsvis 30 000 patienter med diagnosen postcovid vårdats inom primärvården och 5 700 patienter inom den specialiserade vården under pandemin. Under hösten 2021 har en minskning av antalet patienter som söker vård för bestående besvär efter covid-19 kunnat noteras, jämfört med våren.

Socialstyrelsen har tagit fram ny statistik över antalet patienter som diagnostiserats med postcovid, postinfektiöst tillstånd, samt antalet inrapporterade vårdkontakter från och med oktober 2020, då diagnoskoden infördes, till och med den 31 oktober 2021. I statistiken ingår offentlig primärvård samt den specialiserade vården. Inom den offentliga primärvården var det 16 019 patienter som fick diagnosen postcovid samt 5 710 inom den specialiserade vården.

– Siffrorna från den offentliga primärvården har samlats in från regionerna samt när det gäller slutenvård och specialistvårdsuppgifterna från Patientregistret, säger Anna Bennet Bark, enhetschef på Socialstyrelsen. Men vi har också gjort en uppskattning av hur många patienter som fått vård inom primärvården totalt, och då hamnar vi på ungefär 30 000 patienter.

Finns en osäkerhet i siffrorna

För att skatta antalet patienter som sökt läkare i all primärvård, vilket även omfattar primärvård i privat regi, ombads regionerna att ange hur stor andel av det totala antalet läkarbesök i primärvården som genomförs i regionens regi respektive i privat regi. På så sätt har det varit möjligt att göra en grov uppskattning av det totala antalet patienter som fått symtom eller besvär efter covid-19 i primärvården.

– Det finns en osäkerhet i resultatet eftersom det inte varit möjligt att samla in data om primärvården på individnivå. Det innebär att samma patient kan förekomma i underlaget för både primärvård och specialistvård, vilket kan ge en viss överlappning, säger Anna Bennet Bark.

Fler kvinnor än män med postcovid

Av patienterna med postcovid i den offentliga primärvården var 62 procent kvinnor. I den specialiserade vården var det en jämnare könsfördelning, med 52 procent kvinnor. Om man räknar in såväl läkarbesök i offentlig som skattad privat primärvård samt vårdkontakter i den specialiserade vården har sammanlagt ungefär 55 000 besök gjorts under den undersökta perioden.

Från det att diagnoskoden för postcovid introducerades i oktober 2021 har en stadig ökning av antal patienter som sökt vård för långvariga besvär efter att ha gått igenom en covid-19-infektion noterats. Toppen nåddes i maj 2021 varefter en markant minskning noterades under sommaren.

– I maj 2021 hade den andra och tredje vågen börjat ebba ut och eftersom det går ett antal veckor från att man insjuknar till att man kan konstatera långvariga bestående besvär, är det ganska naturligt att en topp nåddes då, säger Anna Bennet Bark.

Avtagande ökning sedan i höstas

Kurvan svängde därefter neråt för att landa i en ungefär halvering av antalet patienter per månad i september och oktober, jämfört med toppen i maj 2021.

– Genom data från Patientregistret kan vi redan nu konstatera att postcovidvården inom den specialiserade vården sedan mitten av oktober och fram till och med januari hamnat i en platåfas, säger Anna Bennet Bark.

Dock finns en osäkerhet i hur utvecklingen fortsatt ser ut i och med att Socialstyrelsen inte har tillgång till primärvårdsdata efter den sista oktober.

Statistik om postcovid i primärvård och specialiserad vård
Statistik om postcovid i primärvård och specialiserad vårdArtikelnummer: 2022-2-7778|Publicerad: 2022-02-24