Färre men sjukare patienter på de psykiatriska akutmottagningarna under pandemin
– Vi ser att det har skett en förskjutning mot fler allvarligt sjuka patienter bland dem som sökt akut under pandemin, medan de med lindrigare tillstånd har avstått, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.
Under pandemin har det varit påtagligt färre besökare på de psykiatriska akutmottagningarna, enligt Socialstyrelsens studie som rör vuxna i åldern 18-64 år. Antalet nya patienter minskade från drygt 38 000 under 2019 till cirka 32 700 under 2020 och cirka 32 900 under 2021.
– Rädslan för att bli smittad av covid-19 är sannolikt den främsta förklaringen till att det var färre som sökte sig till akutmottagningarna. En risk med att en psykiatrisk akut bedömning uteblir är att personens tillstånd förvärras. Finns dessutom tankar på att ta sitt liv kan situationen bli livshotande, konstaterar Peter Salmi.
Andelen tvångsvårdade ökade
Samtidigt som besöken minskade i antal var det en större andel patienter än tidigare som blev inlagda. Speciellt de som behövde tvångsvård enligt LPT, Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Men även andelen som lades in för frivillig vård enligt HSL, Hälso- och sjukvårdslagen, ökade.
– Att en större andel patienter blev inlagda för heldygnsvård kan förklaras av att det framför allt är patienter med allvarligare sjukdomstillstånd som har sökt akut under pandemin, men det har alltså inte skett en ökning av svårare fall i befolkningen i stort, säger Peter Salmi.
Hälften hade schizofreni
Nästan hälften av de som tvångsvårdades hade schizofreni och liknande tillstånd. I övrigt rörde det sig om substansbruk, bipolär sjukdom, depressioner samt anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Vanligaste huvuddiagnoserna bland dem som lades in för frivillig vård var substansbruk, följt av depressioner, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, ångesttillstånd samt schizofreni och liknande.
Det är oklart om de personer som blev sjuka under pandemin men undvek att söka akut vård fick hjälp på annat håll.
– Om detta är något som kan få konsekvenser på sikt, till exempel att fler kommer att söka upp vården längre fram för att de mår dåligt, är nog för tidigt att avgöra. Detta är något som vi tittar på just nu, säger Peter Salmi.