Användning av välfärdsteknik i vård och omsorg går i otakt
Användningen av digital teknik i kommunal vård och omsorg utvecklas – men inte i samma takt överallt. Enligt Socialstyrelsens senaste rapport är skillnaderna stora mellan kommuner, och behovet av nationellt stöd blir därför allt tydligare.
Från 2014 och framåt ökade utbudet av olika typer av välfärdsteknik i de flesta av landets kommuner. Från och med 2021 bromsade utvecklingen in och trenden som varit rådande sedan dess håller i sig. Ännu finns flera kommuner som inte har infört någon välfärdsteknik alls. I länder som Finland är antalet användare av olika välfärdstekniker betydligt högre än i Sverige.
– De större kommunerna har i allmänhet kommit längre i sin digitala utveckling än de mindre kommunerna. Men det finns exempel på mindre kommuner som håller på att jämna ut skillnaderna, säger Sundiata Owens, utredare på Socialstyrelsen.
Det digitala stödet till personalen ökar. Det handlar om dokumentation direkt i mobilen, digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder eller hemtjänstbesök och stöd för digitala inköp. Allt fler kommuner rapporterar att de erbjuder flera av dessa verktyg.
Stora skillnader i uppföljning av tekniken
Men när det gäller uppföljning av hur välfärdstekniken fungerar skiljer sig kommunerna kraftigt åt. Vissa arbetar strukturerat och systematiskt – andra saknar helt plan för uppföljning.
– Utbudet av och tillgången till välfärdsteknik är också ojämlik – både mellan och inom kommuner. Inom äldreomsorgen har man generellt sett kommit längre, med undersökta tekniker, än exempelvis än inom funktionshinderområdet. Det gäller exempelvis tillgången till internet där äldreboenden är betydligt bättre rustade än exempelvis LSS-boenden, säger Sundiata Owens.
Socialstyrelsen pekar i rapporten på vikten av att tekniken inte bara införs, utan också används och följs upp systematiskt vilket inte alltid är fallet. Annars kan välbehövliga effekter och möjligheter missas.
Digital hantering av ekonomiskt bistånd ökar
Automatisering av ansökningar av ekonomiskt bistånd sticker ut som ett framgångsområde. Där har nu över hälften av landets kommuner gått över till en digital hantering, en tydlig ökning jämfört med tidigare år.
Trots ökningen av teknik som läkemedelsautomater och gps-larm är användningen fortfarande låg i många kommuner. Vissa tekniker, som digital tillsyn med kamera på dagtid, saknar helt användare i strax under hälften av kommunerna där den tekniken erbjuds.
– I kommuner där införandet går trögt kan det handla om att man helt enkelt har svårt att hitta rätt målgrupp för tekniken, säger Sundiata Owens.
Socialstyrelsen bedömer att det finns ett behov av ökat nationellt stöd till kommunerna för att underlätta och skynda på utbyggnaden av tekniska lösningar. Samma bedömning har myndigheten gjort de senaste tre åren och menar att eftersom kommunerna har olika förutsättningar är det viktigt att de får stöd i arbetet och att de delar sina resultat och erfarenheter med varandra.
FAKTA - E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2025
- Stora skillnader i uppföljning: Allt fler kommuner följer upp välfärdsteknik, men arbetssättet varierar.
- Ökat digitalt stöd till personalen: Mobil dokumentation, digital signering och digitala medicinskåp används i allt fler kommuner.
- Ojämlik tillgång till teknik: Skillnaderna är stora både mellan kommuner och inom samma kommun – äldreomsorgen har bättre tillgång än funktionshinderområdet.
- Låg användning av erbjuden teknik: Trots att många kommuner infört tekniker som gps-larm och digital tillsyn, är det få som faktiskt använder dem.
- Automatiserat bistånd växer: 52 procent av kommunerna har nu automatiserade processer för ekonomiskt bistånd – den största ökningen i årets mätning.