Allt vanligare med igångsättning av förlossningar

Publicerad:
Allt fler förlossningar sätts igång på konstgjord väg och under 2019 startade drygt var femte förlossning i landet så. Samtidigt varierar andelen igångsättningar mellan regionerna – från 13,5 till 25,6 procent. Det visar Socialstyrelsens nya statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn.

– Andelen förlossningar där värkarbetet har satts igång har ökat stadigt över tid, och var under 2019 uppe i 20,7 procent. Det innebär en fördubbling de senaste 20 åren, säger Alice Wallin, statistiker på Socialstyrelsen.

Skälen till att förlossningen behöver sättas igång kan vara att fostret inte växer som det ska, att kvinnan väntar fler än ett barn, att graviditeten har gått över tiden eller att kvinnan drabbats av en oklar blödning eller en underliggande sjukdom.

– En förklaring till ökningen kan vara att professionen har utvecklat rekommendationer de senaste åren om att kvinnor med diabetes, högt blodtryck och havandeskapsförgiftning inte ska gå för lång tid i sina graviditeter, säger Anna Sandström, föredragande läkare på Socialstyrelsen och specialist i obstetrik vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Den nya statistiken visar också att andelen förlossningar som sattes igång 2019 skiljer mellan regionerna. Lägst andel hade Blekinge, med 13,5 procent, och högst hade Dalarna, med 25,6 procent. Störst var skillnaderna i graviditetsvecka 41. Jämförelsen omfattar enkelbördsförlossningar från och med vecka 37.

– Ny information har startat en diskussion om i vilken vecka det är bäst att sätta igång förlossningen, i de fall graviditeten går över graviditetsvecka 41. Vissa regioner har det senaste året börjat erbjuda igångsättning i vecka 41 i stället för vecka 42. Både regionernas system för kunskapsstyrning och Socialstyrelsen arbetar med stöd för att åstadkomma en mer jämlik förlossningsvård, säger Anna Sandström.

Allvarliga bristningar kvar på samma nivå

Andelen kvinnor som fått allvarliga bristningar i bäckenbotten vid vaginal förlossning har minskat sedan 2004. Då drabbades 7,0 procent av förstföderskorna och 2,0 procent av omföderskorna. Under 2019 var motsvarande andelar 4,6 respektive 1,1 procent, vilket är samma nivå som föregående år.

– Det är för tidigt att säga om minskningen har stannat av. Vi vet att verksamheterna har ett stort fokus på att undvika att kvinnor drabbas av allvarliga bristningar, och hoppas på en fortsatt nedgång, säger Anna Sandström.

Andra uppgifter ur statistiken:

  • Under 2019 föddes cirka 116 100 barn i Sverige, vilket är ungefär 1 700 färre än föregående år. Antalet födda har gått upp och ner de senaste åren.
  • Medelåldern på mammorna fortsätter att öka och var under 2019 för första gången strax över 29 år för förstföderskor. För omföderskor var medelåldern 31,9 år. När det medicinska födelseregistret startade 1973 var medelåldern 23,7 för förstföderskor och 27,9 för omföderskor.
  • Kejsarsnitt har varit ungefär lika vanligt de senaste åren. Efter en ökning fram till 2004 har andelen förlossningar som genomförs med kejsarsnitt legat på omkring 17 till 17,5 procent. Förra året ökade andelen kejsarsnitt något, till 17,7 procent.

Kontakt

Alice Wallin
Telefonnummer: 075-247 38 44

Kontakt

Anna Sandström