Allt fler väntar längre än vårdgarantins gräns
Spridningen av covid-19 är på väg ner i Sverige – men pandemins effekter på vården är fortfarande påtagliga. Det märks inte minst på antalet väntande patienter i specialistvården, som ökade med 25 procent från januari till december 2021. I december var det cirka 465 800 patienter som väntade på ett första besök och cirka 163 600 som väntade på en operation eller annan åtgärd. Det har också blivit svårare att få vård inom vårdgarantins gräns. Av de som i december köade till en operation hade 40 procent väntat mer än 90 dagar. I kön till ett första specialistbesök hade 28 procent väntat så länge.
– Under de senaste två åren har vården klarat att snabbt ställa om i flera omgångar, främst för att frigöra akut- och intensivvårdskapacitet. Men det har fått konsekvenser. De väntetider vi nu ser beror sannolikt på både nya patienter och patienter med uppdämda vårdbehov som ackumulerats över tid, säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen.
Flest patienter väntade i december 2021 på ett första besök i ögonsjukvården eller öron-näsa-halssjukvården. När det gäller operationer väntade flest inom områdena ortopedi och allmän kirurgi, exempelvis ingrepp i höftleder, knän och lårben respektive mag-tarmkanalen.
Analysen pekar samtidigt på en positiv förändring mot slutet av förra året. Decemberdata från patientregistret visar att fler specialistbesök och operationer gjordes då än samma månad 2017–2019.
– Vi kommer att fortsätta att följa om utvecklingen håller i sig och vilka effekter det får på väntetiderna, säger Sevim Barbasso Helmers.
Minskning av vård syns i alla åldrar
Den nedgång av vårdbesök, sjukhusinläggningar, operationer och dagkirurgiska ingrepp som skett under pandemin syns i alla åldrar. Personer över 70 år påverkades mest under den första vågen. Under våg tre och fyra har fler äldre personer återigen kunnat få vård. När det gäller sjukhusinläggningar syns störst minskning bland barn, antalet gick ner med 9 procent mellan mars 2020 och december 2021 jämfört med åren innan.
Inom primärvården har vården i stort kunnat upprätthållas efter en stor nedgång under första vågen. Bland annat har en del kunnat få kontakt med sin vårdcentral på distans, via telefon och brev eller genom hembesök.
Ökad kapacitet i vården krävs
Socialstyrelsen presenterar idag en uppdatering av den övergripande lägesbild av uppdämda vårdbehov, som presenterades för första gången i höstas. Den visar att pandemin har förstärkt flera av vårdens tidigare utmaningar. Det gäller förutom köer och väntetider även kompetensförsörjningen. Det finns också en risk för ökad ojämlikhet i hälsa eftersom utsatta grupper drabbats särskilt hårt av pandemin.
För att bidra till att möta utmaningarna lämnade myndigheten i höstas även förslag på möjliga insatser. Regionerna har tidigare i år kunnat söka statsbidrag för att genomföra dem. Det kan till exempel handla om mobila team som åker hem till patienten, riktade hälsosamtal och att en region gemensamt planerar sin vårdkapacitet.
– För att fler patienter ska få vård i rimlig tid krävs tillräcklig kapacitet såväl i den specialiserade sjukhusvården som på vård- och hälsocentralerna och i den kommunala sjukvården. Vi stödjer hälso- och sjukvården i den utvecklingen genom vårt arbete med flera regeringsuppdrag, säger Lena Hellberg, enhetschef på Socialstyrelsen.