Pandemin visar att äldreomsorgen måste utvecklas
Brister i äldreomsorgen som tidigare påtalats av bland annat Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), accentueras och blir mer akuta i den situation vi befinner oss i. Om vi kan åtgärda bristerna får vi en äldreomsorg av bättre kvalitet när vardagen återvänder.
Personer på särskilda boenden och med hemtjänst är en central grupp att skydda i den pågående pandemin. Den kris vi nu genomgår har därför lett till en förnyad diskussion om förhållandena och kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre.
Många äldre får i dag stöd och insatser från omsorgen, och den kommunala vården omfattar allt fler äldre med komplexa vårdbehov. I dag skrivs patienter snabbare än tidigare ut från sjukhus och de tekniska möjligheterna att ge vård i hemmet har ökat.
En utveckling mot allt mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser ställer krav på personalresurser och kompetens. Dessutom behövs samordnade insatser från flera utförare, vilket medför krav på att dokumentationen är uppdaterad, att rutiner och processer finns för samarbete och att vård ges säkert och personcentrerat även då flera vårdgivare delar på ansvaret.
De brister som pandemin belyser har varit kända, och är kopplade till förutsättningar som kompetens, resurser, fungerande rutiner och strukturer.
En förutsättning för att förebygga smittspridning, av såväl det nya coronaviruset som säsongsinfluensa och andra sjukdomar, är att det finns hygienrutiner som följs. Av Socialstyrelsens nya lägesrapport om vård och omsorg om äldre 2020 framgår att enbart 56 procent av de 73 kommuner som deltog i undersökningen följde korrekta och obligatoriska hygienrutiner. Här finns möjlighet att lära av de kommuner som har god följsamhet, exempelvis hur de arbetar med utbildning av olika yrkesgrupper.
Många äldre har behov av vård och omsorg både från kommunerna och från regionerna. En förutsättning för god och säker vård och omsorg är att det finns samlad och tillgänglig dokumentation om den äldre. Flertalet kommuner har i dag tillgång till regionernas uppgifter om vård, men endast en bråkdel kommuner lämnar uppgifter om de kommunala insatserna. Det är också fortfarande så att många som arbetar i äldreomsorgen inte har mobila verktyg för att läsa och dokumentera på ett enkelt och effektivt sätt.
Den kanske viktigaste förutsättningen för en god vård och omsorg om äldre är personalen. I pågående kris ser vi dagligen hur personal med stort ansvar hanterar den nya situation vi befinner oss i. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre visar att den absoluta majoriteten är nöjd med sin omsorg. De flesta tycker att personalen bemöter dem på ett bra sätt. Men det finns en rad orosmoln.
Personalkontinuiteten har försämrats nationellt över lång tid. Nu möter äldre med hemtjänst i snitt 16 personer under en tvåveckorsperiod. Antalet korttidsanställningar och timanställning är fortfarande högt. Kommunerna förutspår även en fortsatt brist på framförallt erfaren personal. Till denna bild ska också läggas att andelen sjukskrivna inom äldreomsorgen är hög. Sammantaget påverkar dessa omständigheter förutsättningarna att erbjuda god vård och omsorg och ger vid handen att frågor om personalens utbildning, kompetens, kontinuitet och arbetsmiljö är viktiga utvecklingsområden både på lokal och nationell nivå.
Det är för tidigt att utvärdera hanteringen av pågående pandemi, men Socialstyrelsen konstaterade redan i en rapport 2019 att socialtjänstens krisberedskap behöver vara en integrerad del i kommunernas övergripande krishantering. Socialtjänstens beredskap behöver också förstärkas med faktabaserade lägesbilder och analyser.
Den nuvarande situationen ger oss erfarenheter och kunskap om hur vi ska bedriva arbetet med att förbättra den kommunala vården och omsorgen om äldre. Brister som har funnits under lång tid har synliggjorts. Det är ett långsiktigt och komplext arbete för kommunerna att, med stöd av staten, utveckla en äldreomsorg som ger den äldre en god vård och omsorg i vardagen men också vid en kris. Det är viktigt att vi påbörjar detta arbete nu.
Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen