”Nu finns en unik chans för vården att lära av pandemin”

Idag överlämnar Socialstyrelsen en lägesbild till regeringen över uppdämda vårdbehov som orsakats av pandemin. Rapporten visar att akut nödvändig vård i hög grad har kunnat upprätthållas, men att många planerade vårdbesök och förebyggande insatser har fått stå tillbaka.

Ett tydligt mönster är också att de utmaningar som tidigare funnits i hälso- och sjukvården har förstärkts: ojämlikhet när det gäller vård och hälsa, köer och personalbrist. Samtidigt finns det nu en unik chans att göra något åt det utifrån de lärdomar och nya arbetssätt som pandemin har gett.

Personer som hade sämre hälsa före pandemin, som sköra äldre, personer med kroniska sjukdomar och socioekonomiskt utsatta grupper har drabbats mest när det gäller sjukdom och död i covid-19. Inom dessa grupper syns också indirekta konsekvenser, eftersom vård och förebyggande insatser har ställts in eller skjutits upp. För patienter med kroniska sjukdomar som diabetes, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol, syns till exempel en kraftig minskning av regelbundna kontroller, sådana som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer.

Sköra äldre personer med underliggande sjukdomar har varit allra mest utsatta för viruset. Äldre har också i störst utsträckning undvikit att söka vård. För personer i behov av kommunal hälso- och sjukvård, varav många är äldre, syns även en minskning av fysiska aktiviteter och rehabilitering. Det finns en stor risk att det leder till ökad ohälsa.

Tidigt blev det tydligt att covid-19 förvärrar köer och väntetider. Konsekvenserna så här långt i pandemin yttrar sig på olika sätt inom olika regioner och vårdområden, men den sammantagna bilden är att antalet väntande patienter har ökat. Väntetiderna på operation eller andra behandlingar har ökat mest, främst inom ortopedi, allmän kirurgi och ögonsjukvård.

Många inom hälso- och sjukvården har arbetat under hårt tryck. Tillgången till viss medicinsk kompetens har ställts på sin spets, till exempel när det gäller intensivvårdssjuksköterskor. Inom kommunal vård till äldre har bristen på medicinsk kompetens blivit tydlig.

Pandemin har accentuerat tidigare problem, men på samma gång drivit fram nya arbetssätt. Regioner och kommuner arbetar intensivt för att hantera konsekvenserna av covid-19. Med utgångspunkt i det har Socialstyrelsen inventerat pågående arbeten och sammanställt ett antal områden där åtgärder behövs.

Ett centralt tema i Socialstyrelsens förslag är att vården behöver komma närmare patienterna. Det kräver att primärvården, som regioner och kommuner ansvarar för tillsammans, skalas upp.

• Stärk det förebyggande arbetet, så att vården blir bättre på att förhindra att sjukdomar uppstår eller förvärras. Ett sätt är genom riktade hälsosamtal i primärvården. Vissa regioner arbetar så, och ett brett införande kan på sikt bidra till att förbättra folkhälsan och minska ojämlikheten i hälsa mellan olika grupper.

• Inför fler mobila närsjukvårdteam. Team med läkare och annan vårdpersonal som uppsöker de allra sjukaste personerna hemma kan ge individanpassad vård och minska behovet av sjukhusvård. Regionerna har stärkt den här kapaciteten under pandemin och beskriver ett förbättrat samarbete med kommunerna.

• Utöka möjligheterna till direktkonsultation med specialistvården. Det innebär att en patient, via videokonferenssystem hos sin primärvårdsläkare, får direktkontakt med specialistläkare. Då kan patientens hälsoproblem lösas på plats, utan väntan på ett nytt besök i specialistvården.

• Tillgången till vårdkompetens måste bli bättre. Pandemin understryker vikten av satsningar på fler utbildningsplatser för sjuksköterskor och möjlighet att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska med bibehållen lön. Även antalet ST-tjänster i allmänmedicin behöver utökas.

Pandemin har inneburit stora påfrestningar på hälso- och sjukvården. Stor ansträngning krävs även framöver för att utjämna ojämlikheter och korta väntetiderna. Med avstamp i de lärdomar och nya arbetssätt pandemin har gett finns nu en unik möjlighet att möta de utmaningarna.

Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Natalia Borg, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen

Läs debattartikeln på Sydsvenskans webbplats.