Rekommendationer i nationella riktlinjer
På sidan Sök bland riktlinjer ser du på vilka områden det finns rekommendationer och vilka som är på gång.
Så kan du använda rekommendationerna
Du som är politiker, ledande tjänsteperson eller verksamhetschef kan använda rekommendationerna för att till exempel
- fördela resurser efter behov, så att de gör största möjliga nytta
- ändra ett arbetssätt eller en organisation
- ta fram nationella, regionala och lokala vårdprogram, överenskommelser, vägledningsdokument eller verksamhetsplaner.
Du som möter patienter eller brukare kan också få vägledning. Men en enskild individ kan behöva andra insatser än dem vi rekommenderar. Rekommendationerna gäller framförallt på gruppnivå, och de är inte heltäckande. Vi tar bara fram rekommendationer när det finns ett stort behov av vägledning och när det behövs en förändring, till exempel när insatser erbjuds ojämlikt till olika grupper.
Rekommendationerna har olika prioritet
Samhällets resurser räcker inte till alla insatser. Därför ger vi rekommendationer med olika prioritet, från 1 till 10. Du bör satsa mer resurser på de insatser som fått hög prioritet, och mindre på dem som fått låg. Prioriteringen bygger på nyttan och riskerna med de olika insatserna, enligt forskning och beprövad erfarenhet hos experter.
Vi ger rekommendationen icke-göra när en insats inte har någon effekt eller till och med är skadlig. Sådana insatser bör du avveckla helt.
Ibland ger vi rekommendationen FoU. Då finns inte tillräcklig kunskap, men kommande forskning kan ge ny kunskap. Sådana insatser bör du bara erbjuda inom ramen för forskning och utveckling, i form av systematisk utvärdering.
Vägledande men inte bindande
Rekommendationerna bygger på kunskapsläget som det ser ut när vi tar fram dem. De ger vägledning men är inte bindande: det är alltid personalens ansvar att bedöma vad en enskild patient eller brukare behöver.
Så tar vi fram rekommendationerna
Socialstyrelsen tar fram rekommendationerna till alla nationella riktlinjer enligt samma grundmodell. Den bygger på en nationell modell för öppna prioriteringar i hälso- och sjukvården, och på de bärande principerna i socialtjänstlagen.
- Välja riktlinjeområde: Det ska finnas ett stort behov av vägledning, och området ska gälla en stor grupp människor med svår sjukdom eller svåra problem.
- Avgränsa och granska: Vi bedömer var det behövs mest vägledning, och anlitar välmeriterade experter som tar fram kunskapsunderlag för olika insatser.
- Prioritera: En prioriteringsgrupp med andra experter bedömer hur hög prioritet de olika insatserna ska ha.
- Analysera konsekvenser: Vi analyserar vilka ekonomiska och organisatoriska konsekvenser som rekommendationerna väntas få för kommunerna och regionerna.
- Publicera: Vi publicerar en första version av rekommendationerna.
- Förvalta: Rekommendationerna diskuteras på regionala seminarier för beslutsfattare runt om i landet. Även andra kan lämna synpunkter, till exempel yrkesföreningar och allmänheten. Synpunkterna blir viktiga i vårt arbete med att förvalta rekommendationerna, och publicera uppdaterade versioner längre fram.