Vårdplatser

Under 2023 utvecklade Socialstyrelsen en metod för att beräkna riktvärden för antalet vårdplatser som ska finnas tillgängliga inom somatisk sluten vård och intensivvård.

Syftet med riktvärdena för vårdplatser är att beräkna behovet av disponibla vårdplatser i den slutna vården i varje region. Riktvärdet för innevarande år beräknas utifrån föregående års data. Resultatet ska bidra till såväl regeringens som regionernas beslutsunderlag då de tar fram och aktiverar insatser för att skapa balans mellan behovet av och tillgången till vårdplatser i den somatiska slutna vården och intensivvården.

Riktvärdet innehåller dels en beräkning av det nuvarande behovet av disponibla vårdplatser (kort sikt), dels det behov som skulle kunna skapas på medellång sikt (definierat som fem år). Riktvärdet på medellång sikt förutsätter att regionerna arbetar för att minska behovet av sluten vård, exempelvis genom att korta vårdtider, minska förekomsten av vårdskador, och ställa om till en god och nära vård.

Vad säger riktvärdet – och vad säger det inte?

Riktvärdet ger en nationell lägesbild och vägledning för regionerna. Det baseras på data från föregående år för den slutna vården.

Riktvärdet räknar med ett genomsnittligt antal vårdplatser per region och tar inte hänsyn till förändringar i patientflöden över tid. Därför behövs en systematisk produktions- och kapacitetsstyrning för att kunna möta behovet av vårdplatser när och där de behövs.
Även om en region når riktvärdet kan det finnas utmaningar, till exempel om planeringen inte säkerställer att rätt typ av vårdplats finns när den behövs. Det kan handla om skillnader i kapacitet beroende på tid på dygnet (t.ex. helger vs vardagar), årstider eller olika typer av patientflöden.

Regioner som når riktvärdet kan fortfarande ha utmaningar, till exempel om planeringen inte säkerställer rätt typ av vårdplats utifrån behov, såsom skillnader ”under/överkapacitet under vardag/helg, säsonger eller i olika patientflöden.

En gemensam och behovsbaserad kapacitets- och produktionsstyrning är avgörande, exempelvis samplanering mellan operation, akutmottagning, röntgen och slutenvård, för att säkerställa att patienter får rätt vårdplats i tid – och kan lämna akuten inom fyra timmar.

Hur beräknas riktvärden?

Riktvärdet på kort sikt respektive medellång sikt för somatisk sluten vård exklusive intensivvård, samt riktvärden för beläggningsgrad inom samma område har genomförts enligt den metod som finns beskriven i Plats för vård - Förslag till en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser i hälso-och sjukvården och i Riktvärden för beläggningsgrad för vårdplatser.​

Riktvärdet på kort sikt respektive medellång sikt för somatisk intensivvård, samt riktvärden för rekommenderad beläggningsgrad inom samma område har i huvudsak genomförts enligt den metod som finns beskriven i Plats för vård - Förslag till en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser i hälso-och sjukvården och i Riktvärden för beläggningsgrad för vårdplatser.​ Från och med publiceringen 2026 tillämpas dock en reviderad metod, som beskrivs närmare i metodstödet längre ner på denna sida. Denna ändring innebär att Socialstyrelsen har reviderat riktvärdena för rekommenderad beläggningsgrad för intensivvården. En del av revideringen är även att Socialstyrelsen frångår SFAI:s riktlinje om minsta avdelningsstorlek vid beräkning av behovet av disponibla vårdplatser inom området.

Uppföljningen av målsatta mått och potentialskattning av målsatta mått genomförs enligt metoden som finns beskriven i rapporten Plats för vård - Förslag till en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser i hälso- och sjukvården.

Plats för vård (pdf)
Riktvärden för beläggningsgrad och vårdplatser (pdf)

Metoden för hur riktvärdet beräknas beskrivs övergripande på den här webbsidan. Om du är intresserad av en mer detaljerad beskrivning för att förstå varje steg av beräkningen så finns här en detaljerad metodbeskrivning av riktvärde på kort sikt för vårdplatser inom somatisk sluten vård (exklusive IVA), en detaljerad metodbeskrivning för riktvärdet på medellång sikt för somatisk sluten vård exklusive intensivvården och en detaljerad metodbeskrivning för riktvärdet på kort och medellång sikt för somatisk intensivvård.

• Metodbeskrivning för riktvärdet på kort sikt för vårdplatser inom somatisk slutenvård exklusive intensivvård (pdf)
• Metodbeskrivning för riktvärdet på medellång sikt för vårdplatser inom somatisk sluten vård exklusive intensivvård (pdf)
• Metodbeskrivning för riktvärdet på kort och medellång sikt för vårdplatser inom somatisk intensivvård (pdf)

Utgångspunkten i skattningen av det omedelbara behovet, det vill säga riktvärdet på kort sikt, är behovet av att stärka patientsäkerhet och tillgänglighet i regionerna idag. Beräkningen baseras på den mängd slutenvårdsdagar som regionerna producerar idag (utifrån föregående års slutenvårdsproduktion) och lägger till ytterligare vårddagar som bedöms behövas för att stärka tillgänglighet och patientsäkerhet i regionen.
Beräkningen skattar behovet av ytterligare vårddagar för att:

• Säkerställa en beläggning i genomsnitt på 85–95 procent av vårdplatserna, beroende på om vården är akut eller planerad, för att därigenom minska förekomsten av överbeläggningar och utlokaliseringar. 
• Korta ner tiden för patienter som behöver sluten vård på akutmottagning.
• Minska väntetiderna för elektiv (planerad) vård som kräver sluten vård.

Inom intensivvården beräknas även behovet av fler vårddagar för att

• undvika överflyttningar till annan intensivvårdsavdelning (IVA) på grund av resursbrist, samt
• undvika återinläggningar på IVA inom 72 timmar.

Genom att utgå ifrån regionernas aktuella slutenvårdsproduktion tas hänsyn till de skillnader i organisation och arbetssätt som gör att behovet av vårdplatser i relation till invånarantalet varierar mellan regioner. Om en region bedriver vård i patientens hem i relativt stor utsträckning (vilket tekniskt sett nästan uteslutande definieras som öppen vård) gör det regionens riktvärde lägre. Därigenom tar riktvärdena hänsyn till vårdplatser i hemmet, utan att direkt belysa deras omfattning.

För intensivvården tar beräkningen också hänsyn till rekommendationen från Svensk förening för anestesi och intensivvård (SFAI), som säger att en intensivvårdsavdelning bör kunna ta hand om minst fyra intensivvårdspatienter samtidigt för att vara effektivt organiserad.

För att beräkna hur behovet av vårdplatser kan minska i framtiden, genom förändrade arbetssätt, använder vi ett riktvärde för medellång sikt. Den här beräkningen utgår från den region som har kommit längst med att minska behovet av sluten vård per invånare. För det uppdaterade riktvärdet på medellång sikt används Region Östergötland även denna gång som utgångspunkt.

För intensivvården görs ingen sådan beräkning eftersom möjligheterna för regionerna att själva påverka behovet av intensivvård bedöms vara betydligt mer begränsat. Riktvärdet på medellång sikt för intensivvården är därmed detsamma som på kort sikt, med hänsyn tagen till prognostiserad förändring i befolkningsmängd.

Socialstyrelsen har tagit fram riktvärden för genomsnittlig beläggningsgrad med stöd av vetenskaplig litteratur och dialog med sakkunniga.

Hur hög beläggningen bör vara i en vårdverksamhet beror på flera faktorer. I grunden handlar det om att det alltid måste finnas tillräckligt många lediga vårdplatser för att kunna ta emot nya patienter när behov uppstår.

Hur många platser som behöver vara lediga påverkas bland annat av på hur mycket patientinflödet varierar, men också på hur många vårdplatser verksamheten har. I en liten verksamhet utgör varje vårdplats en större andel av det totala antalet, vilket betyder att beläggningsgraden behöver vara lägre för att säkerställa en eller flera lediga platser vid behov.

Vidare är det viktigare att alltid säkerställa ledig vårdplatskapacitet i en verksamhet som saknar förutsättningar att vidarehänvisa patienter på ett patientsäkert sätt när vårdplats saknas. Detta påverkas i sin tur av bland annat geografiska förutsättningar och grad av specialisering.

Det finns ingen samsyn i forskningen kring exakt vilken beläggningsgrad som är bäst. Däremot visar studier att det finns samband mellan hög beläggningsgrad och tillgänglighets- och patientsäkerhetsrisker. Riskerna beskrivs ofta för en beläggningsgrad över 80–90 procent.

De riktvärden som Socialstyrelsen fastställde 2023 är:

• 85 procent genomsnittlig beläggning för akut vård
• 95 procent genomsnittlig beläggning för planerad vård

Dessa rekommenderade nivåer gäller fortfarande. Regionerna har egna sammanvägda riktvärden, som tar hänsyn till hur stor del av vården som är planerad respektive oplanerad. Dessa riktvärden varierar mellan 86 och 89 procent.

För intensivvård har Socialstyrelsen tagit fram riktvärden baserat på experters bedömningar och analyser av tidigare beläggningsdata på avdelningsnivå. Eftersom många intensivvårdsavdelningar är små, varierar riktvärdet beroende på hur stor avdelningen är.

De riktvärden för intensivvård som Socialstyrelsen fastställde 2026 är:

• 50 procent genomsnittlig beläggning för en intensivvårdsavdelning som har 1–4 vårdplatser, för intensivvårdsavdelningar kategori I-III
• 65 procent genomsnittlig beläggning för en intensivvårdsavdelning som har 5–8 vårdplatser, för intensivvårdsavdelningar kategori I-II
• 70 procent genomsnittlig beläggning för en intensivvårdsavdelning som har 5–8 vårdplatser, för intensivvårdsavdelningar kategori III
• 80 procent genomsnittlig beläggning för en intensivvårdsavdelning som har 9 eller fler vårdplatser, för intensivvårdsavdelningar kategori I-III

Plats för vård - Förslag till en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser inom hälso-och sjukvården målet är att påskynda och stödja pågående arbete för att förbättra vårdplatssituationen.

Planen bygger på fem övergripande fokusområden. Dessa är anpassade till de viktigaste utvecklingsområdena i svensk hälso- och sjukvård – med ett tydligt fokus på de delar som minskar bristen på disponibla vårdplatser på sjukhus.

De fem fokusområdena i planen är lika viktiga. Det finns alltså ingen inbördes rangordning. Eftersom olika insatser ger resultat olika snabbt, är det viktigt att alla områden kan utvecklas samtidigt.

Planen har ett avgränsat syfte. Den täcker inte allt som ingår i de breda utvecklingsområden som fokusområdena bygger på. I stället riktar den in sig på det som direkt påverkar tillgången till vårdplatser på sjukhus.

För varje fokusområde finns:

• en målbild, som beskriver vad man vill uppnå
• målsatta- ej målsatta och utvecklingsmått, som visar hur vårdplatssituationen ser ut eller hur den påverkas
• Planen redovisar totalt 160 insatser, varav 104 inom somatik och 56 inom psykiatri. Insatserna riktas till regional, kommunal och statlig nivå och har olika ambitions- och konkretionsnivåer.

Syftet med detta är att stärka och påskynda det arbete som redan pågår för att förbättra tillgången till vårdplatser.

De insatser som beskrivs i planen ligger i linje med det utvecklingsarbete som redan pågår. Därför har många av dem redan börjat användas, helt eller delvis, i vissa verksamheter, kommuner och regioner. I andra delar av landet har de inte införts alls eller endast i liten skala.

Alla fem fokusområden behöver utvecklas samtidigt, men hur det sker kan variera. Varje kommun och region behöver själv avgöra vilka insatser som är viktigast att prioritera, utifrån sina egna behov och förutsättningar.

Eftersom olika insatser ger effekt olika snabbt, är det viktigt att arbetet sker parallellt inom alla områden.
Plats för vård
Delrapport, På väg till en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser 

I dag visar regionerna olika resultat när det gäller kvalitet och effektivitet i vården. Det tyder på att det finns utrymme för förbättring i flera regioner.

Socialstyrelsen har gjort en analys av vissa mått som är kopplade till insatser i planen. Utifrån denna analys har man skattat potentialen att minska bristen på vårdplatser på kort sikt.

Bedömningen är att det är möjligt att:

• öka antalet disponibla vårdplatser i somatisk slutenvård med cirka 1 110 platser
• minska behovet av vårdplatser med cirka 800 platser
• allt detta till år 2027

En sådan förändring skulle innebära att vårdplatskapaciteten möter behovet av disponibla vårdplatser. Men för att det ska bli verklighet krävs att alla berörda aktörer arbetar aktivt med insatser som ökar disponibla vårdplatser samtidigt som insatser som minskar sluten vårds behovet genomförs.

Syftet med potentialskattningarna är att visa hur vissa insatser kan minska vårdplatsbristen. Beräkningarna bygger på en uppsättning antaganden.
För de målsatta måtten har Socialstyrelsen utgått från regionen med det fjärde bästa resultatet. I flera fall har försiktiga (konservativa) antaganden använts, för att undvika att överskatta möjligheterna.

Det är också viktigt att komma ihåg att:

• Måtten täcker inte alla insatser i planen.
• Olika insatser kan påverka flera mått samtidigt.
• Viss överlappning finns mellan måtten – särskilt de som handlar om att minska behovet av vårdplatser.

Detta gäller framför allt i:

• Fokusområde 4: Ställ om till en god och nära vård
• Fokusområde 5: Agera för säker vård

I dessa fall kan samma patienter omfattas av flera olika mått, vilket gör att den beräknade potentialen inte alltid går att summera rakt av.

Måtten som beskrivs i denna metodbeskrivning är hämtade från rapporten Plats för vård – Förslag till en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser i hälso- och sjukvården. Måtten har tagits fram för att följa upp vårdplatssituationen i Sverige och ge stöd till regioner och kommuner i arbetet med att uppnå balans mellan vårdplatsbehov och -kapacitet. De målsatta måtten visar även hur insatser kan minska kapacitetsbehovet och/eller öka den tillgängliga kapaciteten. Denna potential är en möjlig effekt på faktisk vårdplatskapacitet som insatser kopplade till de målsatta måtten kan generera, om respektive region når fjärde bästa regions resultat.  ​I metodbeskrivningen finns en redogörelse för de målsatta måtten och hur potentialen är beräknad.

Metodbeskrivning för målsatta mått och potentialskattningar för vårdplatser (pdf)

• Socialstyrelsen har utvecklat två stöd för att hjälpa verksamheter att bryta ned riktvärdet för vårdplatser på: 1) sjukhusnivå, 2) avdelningsnivå.
• Stöden är till för dig som arbetar med vårdplatser inom hälso- och sjukvård, exempelvis som chef, med produktion- och kapacitetstyrning.
• Stöden utgår från Socialstyrelsens riktvärde för vårdplatser för kort sikt, och inkluderar data från den senaste uppdateringen juni 2025.
• Om du vill veta mer om produktion- och kapacitetstyrning som bland annat innefattar planering, balansering och uppföljning. Så finns det att läsa här.
  Stöd för produktions- och kapacitetsstyrning

Stöd för nedbrytning av riktvärdet för vårdplatser till sjukhusnivå

Översikt av riktvärden per region och sjukhus (excel)

• I detta stöd är det möjligt att bryta ned riktvärdet för vårdplatser i din region till sjukhusnivå. Detta för såväl somatisk sluten vård som intensivvård.
• Stödet bygger på inrapporterade data till beräkningarna av riktvärdet publicerade juni 2025. Datakällor är Patientregistret (PAR), Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) samt vårdplats- och väntetidsdata som regionen skickat till Socialstyrelsen på förfrågan. I de fall regionen inte inkommit med data har uppgifter hämtats från andra källor.
• Viktigt att beakta att utformningen av metodstödet bygger på inrapporterade data. Eventuella felkällor i inrapportering, så som felaktig registrering av sjukhuskoder, följer därför med.
• Mer information om hur du använder stödet finner du i Excelfilen.

Stöd för nedbrytning av riktvärdet för vårdplatser till avdelningsnivå

Excelmodell för inmatning för behovsprognos av vårdplatser på avdelningsnivå (excel)

• I detta stöd är det möjligt att göra en behovsprognos efter patientbehovet genom att bryta ned riktvärdet för vårdplatser i din region till avdelningsnivå. Detta för såväl somatisk sluten vård som intensivvård.
• I det här stödet lägger du själv in data för respektive avdelning du vill använda stödet för. Stödet inkluderar data från Patientregistret (PAR) för år 2024 för vald region, men kommer endast att användas i de fall du inte anger specifika datapunkter per avdelning.
• Vill du jämföra dina resultat mot Socialstyrelsens riktvärde för vårdplatser och upptäcker en större differens än 5–20 vårdplatser kan det bero på felkällor i inmatade data. Felsök bland datapunkterna: beläggningsgrad, medelvårdtid för patienter över 90 dagar, utlokaliserade till eller från den avdelningen, antal patienter som läggs in med en längre vistelsetid än 4 h på akutmottagningen, antal utlokaliserade till och från avdelningen.
• Mer information om hur du använder stödet och vilka typer av datapunkter du behöver finner du i Excelfilen.

Har du frågor eller synpunkter kring metodstöden eller önskar en genomgång? Kontakta oss gärna på: pks@socialstyrelsen.se

Potentialskattning Stöd för att skatta vårdplatspotential utifrån målsatta mått (Excel)

Detta stöd är baserat på rapporten ”Plats för vård” och är framtagen för att ge en översikt av hur respektive region presterar i de målsatta måtten.

Stödet ger även en uppskattning av hur många vårdplatser som kan frigöras om regionen förbättrar sig till målnivån – eller till en egen vald målnivå. Mer information om hur du använder stödet finner du i Excelfilen (I fliken instruktion rad 20 väljer du din region).

Har du frågor eller synpunkter kring metodstöden eller önskar en genomgång? Kontakta oss gärna på pks@socialstyrelsen.se

Socialstyrelsen anordnar olika typer av träffar och lärande tillfällen kring specifika ämnen inom produktions- och kapacitetsstyrning, ofta baserade på de metodstöd som finns publicerade här. Vårdplatskapacitet i balans är en del av produktion och kapacitetstyrning. I nätverket deltar representanter från regioner och verksamheter med ansvar för, och intresse av, produktions- och kapacitetsstyrning, där de delar med sig av kunskap och erfarenheter. Är du intresserad? Se nedan för kontaktinformation.

Här hittar du våra kommande nätverksträffar.

Besök

Vi genomför även besök i regioner för att fördjupa dialogen kring våra stöd och ge fler inom organisationen möjlighet att ta del av dem. Är du intresserad? Se nedan för kontaktinformation.

Kontakt

Har du frågor om nätverket eller besök? Mejla oss
E-post:pks@socialstyrelsen.se