Tolvstegsbehandling enligt Minnesotamodellen

Minnesotamodellen för alkohol- och drogberoende bygger på Anonyma alkoholisters tolvstegsprogram och utvecklades under 1940- och 50-talen i Minnesota, USA.

Målgrupp: Personer med alkohol- eller narkotikaberoende

Typ av metod: Insats

Målgrupp

Personer med alkohol- eller narkotikaberoende.

Syfte

Helnykterhet eller drogfrihet genom engagemang i Anonyma alkoholister (AA) eller Anonyma narkomaner (NA) efter att behandlingen har avslutats, samt förbättrad livskvalitet för den berörde och dennes anhöriga.

Innehåll och genomförande

Bygger på AA:s och NA:s tolvstegsprogram

Tolvstegsbaserad behandling enligt Minnesotamodellen bygger på AA:s och NA:s tolvstegsprogram. AA och NA i sig har dock inga professionella behandlare, utan är fristående och egenfinansierade självhjälpsrörelser där personer med alkohol- eller drogproblem kan möta andra i samma situation. AA och NA är öppet för alla som vill sluta dricka eller använda droger. I större städer finns ofta mer nischade grupper för yngre medlemmar, kvinnor, män, engelsktalande etc.

Syftar främst till att ge kunskap och insikt om negativa konsekvenser

Till skillnad från AA och NA är tolvstegsbaserad behandling en del av offentlig och privat missbruksvård. Behandlingen bygger på antagandet att alkoholberoende är en kronisk sjukdom som inte kan botas men som kan hejdas genom helnykterhet i AA:s tolvstegsprogram. Den syftar därför främst till att ge patienten kunskap och insikt om beroendets negativa konsekvenser och om tolvstegsprogrammet samt en introduktion till AA eller NA. Behandlingsteamen innefattar läkare, sjuksköterskor, psykologer, socialarbetare, präster samt alkohol- och drogterapeuter. Avgiftning ingår i det ursprungliga konceptet men möjligheterna till detta varierar mellan behandlingshem.

Gruppbehandling med flera komponenter

Behandlingen sker vanligtvis i grupp och leds av alkohol- och drogterapeuter som ofta har egna erfarenheter av beroendeproblem och tolvstegsprogrammet. Möjligheten till identifikation med andra i samma situation ses som en central komponent i behandlingen. Gruppdeltagarna arbetar med skriftliga uppgifter om sin livshistoria och beroendets negativa konsekvenser. Dessa redovisas muntligt och återkopplas i gruppen. Behandlingen innefattar även föreläsningar och videofilmer om bland annat sjukdomsbegreppet, medicinska och psykologiska konsekvenser av beroende samt AA:s tolv steg. Under behandlingstiden bjuds anhöriga in och ges möjlighet att berätta för sina närstående om sina upplevelser av hans eller hennes beroende.

Omfattning och intensitet

En slutenvårdsbehandling varar ungefär sex veckor och innefattar daglig gruppterapi. Denna följs av eftervård på hemorten under ett års tid. I öppenvård är behandlingen ofta ettårig med dagliga träffar under de första månaderna och glesare under resten av behandlingstiden.

Utbildning och licens

Utbildning till alkohol- och drogterapeut med tolvstegsinriktning ges med varierande längd av flera olika utbildningsanordnare. En vanlig förutsättning för att gå utbildningen är att man har egna erfarenheter av tolvstegsprogrammet genom deltagande i AA, NA eller anhöriggrupper som Al-Anon.

Kunskap om insatsens effekter

Tolvstegsbehandling vid missbruk eller beroende av alkohol, centralstimulerande preparat eller opiater finns i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.

SBU har granskat och kommenterat en systematisk översikt från brittiska Cochrane. Översikten visar att tolvstegsbehandling har god effekt vid skadligt bruk eller beroende av alkohol. Effekten uppnås till stor del genom att främja ökat deltagande i frivilligorganisationen Anonyma alkoholister (AA) under och efter avslutad tolvstegsbehandling.

Effekter av tolvstegsbehandling och korta insatser för att understödja deltagande i AA vid alkoholberoende (SBU.se)

Referenser

  • Cook, C.C.H. (1988). The Minnesota model in the management of alcohol and drug dependency: Miracle, method or myth? Part I. The philosophy and the programme. British Journal of Addiction, 83, 625–634.
  • Föreningen för Minnesotamodellen i Sverige (1995). Minnesotamodellen – ett trovärdigt behandlingsalternativ? Dokumentation från Minnesotakonferensen i Stockholm 10–11 oktober 1994. Malmö: Team Offset.
  • Spicer, J. (1993). The Minnesota model. The evolution of the multidisciplinary approach to addiction recovery. Center City, Minnesota: Hazelden Foundation.
Senast uppdaterad:
Publicerad: