NODS (National Opinion Research Center DSM-IV Screen for Gambling)

NODS är ett frågeformulär utvecklat av National Opinion Research Center vid universitet i Chicago på 1990-talet för att mäta spelproblem. Formuläret utvecklades ursprungligen för att användas i forskning.

Målgrupp: Vuxna från 18 år

Typ av metod: Bedömningsmetod

På svenska finns formuläret i några olika varianter, bland annat beroende på vilken tidsrymd man vill mäta. Det finns även korta versioner av NODS som syftar till att upptäcka eventuella spelproblem (screening).

Målgrupp

Vuxna från 18 år.

Syfte

Syftet med NODS är att mäta spelproblem men används även i arbetet med patienter eller klienter, till exempel för att bedöma behovet av, eller följa upp en insats.

Innehåll och genomförande

Det ursprungliga NODS-formuläret användes som intervjuguide i forskning. Senare började NODS användas som ett självskattningsformulär, både i forskning och inom sjukvården.

Det finns olika varianter av NODS, beroende på om man vill mäta spelproblem under den senaste månaden, senaste året eller någon gång i livet.

Det finns också korta och långa varianter. De kortare formulären kan användas som screening, det vill säga för att upptäcka eventuella spelproblem. De långa varianterna av NODS kan användas som en del av en fördjupad bedömning av en persons spelproblem och för att planera eller följa upp en behandling eller annan insats.

Långa NODS-formulär

På svenska finns tre varianter av NODS med 17 frågor om symtom på spelproblem, som kan användas för självskattning eller i en intervju.

De olika versionerna mäter olika tidsrymder: a) den senaste månaden; b) senaste året; eller c) under hela livet. Frågorna har ja/nej- svar.

Korta NODS-formulär

Det finns två korta varianter av NODS på svenska som båda är självskattningsformulär avsedda för screening, det vill säga för att upptäcka eventuella spelproblem.

  • NODS-PERC består av fyra frågor om spelproblem under hela livet och fokuserar på upptagenhet, jaga förluster, flykt och sociala konsekvenser av spelandet. Frågorna har ja/nej- svar.
  • NODS-CLiP består av tre frågor om spelproblem under hela livet. Frågorna tar upp upptagenhet, misslyckade försök att sluta spela och lögner för familj och vänner. Frågorna har ja/nej- svar.

Omfattning och densitet

Poängsättning och återkoppling

De långa varianterna av NODS poängsätts genom att dessa frågor ger ett poäng om svaret är ”ja”: [1 eller 2], 3, 5, 7, [8 eller 9], 10, 12, 13, [14 eller 15 eller 16], 17. Frågorna 4, 6 och 11 ger inga poäng. Om respondenten svarar ”ja” på mer än en fråga i en gruppering (till exempel [8 eller 9]) räknas svaren ihop till 1 poäng. Max poäng är 10.

Baserat på den totala poängen klassificeras respondenten som:

0 poäng = Inga problem
1–2 poäng = Riskabla spelvanor
3–4 poäng = Problemspelande
5–10 poäng = Sannolikt spelberoende/ hasardspelsyndrom

Spelberoende och hasardspelsyndrom är diagnoser som används i sjukvården.

För NODS-PERC och NODS-CLiP gäller att om respondenten svarar ”ja” på minst en fråga indikerar det att man bör fortsätta utreda eventuella spelproblem.

Det tar ungefär 5 minuter att fylla i den långa NODS, och för de kortare versionerna går det ännu snabbare. Ingen särskild återkoppling är framtagen.

Utbildning och licens

Frågeformulären för nedladdning: Utredning och bedömning (kunskapsguiden.se)

Det krävs inga särskilda förkunskaper eller utbildning för att använda NODS. NODS är fritt att använda i forskning och klinisk verksamhet, men ej i kommersiell verksamhet.

Kunskapsunderlag

NODS ingår i Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstödet är ett exempel på en bedömningsmetod som bör användas för att upptäcka och uppmärksamma spelproblem samt vid utredning av missbruk eller beroende av spel om pengar.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har identifierat en vetenskaplig kunskapslucka gällande NODS: NODS (National Opinion Research Center DSM-IV Screen for Gambling) för att mäta spelproblem (sbu.se)

Den vetenskapliga kunskapsluckan är ett resultat av den systematiska översikten av standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten (barn, ungdomar och unga vuxna t.o.m. 21 år). Slutsatsen från översikten är att för att skaffa mer kunskap behövs såväl nya välgjorda systematiska översikter som fler primärstudier på området för den specifika målgruppen. Det behövs ökat fokus på psykometriska egenskaper av bedömningsmetoder inom den sociala barn- och ungdomsvårdens kontext.

Standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten (sbu.se)

Referenser

  • Cowlishaw, S., Merkouris, S. S., Dowling, N. A., Rodda, S., Suomi, A., & Thomas, S. L. (2019). Locating gambling problems across a continuum of severity: Rasch analysis of the Quinte Longitudinal Study (QLS). Addictive Behaviors, 92, 32-37. Hämtad från: https://doi.org/10.1016/j.addbeh.2018.12.016
  • Toce-Gerstein M, Gerstein DR, Volberg RA. The NODS-CLiP: a rapid screen for adult pathological and problem gambling. J Gambl Stud. 2009;25 (4):541-555. doi:10.1007/s10899-009-9135-y
  • Wickwire, E. M., Burke, R. S., Brown, S. A., Parker, J. D., & May, R. K. (2008). Psychometric Evaluation of the National Opinion Research Center DSM‐IV Screen for Gambling Problems (NODS). American Journal on Addict-ions, 17(5), 392-395.
Senast uppdaterad:
Publicerad: