Kälvestenintervjun

Kälvestenintervjun (Kälvestenmodellen) är en intervju- och tolkningsmetod framtagen av Anna-Lisa Kälvesten under 1970-talet, för att utreda blivande jour-, familje- och adoptionshem. Kälvestenintervjun går ibland under benämningen ”gamla Kälvesten”.

Målgrupp
Barn och unga (0–18 år)
Ungdomar (13–21 år)

Typ av metod
Bedömningsmetod

Målgrupp

Familjer som vill ta uppdrag som jour- eller familjehem eller som ansöker om att bli adoptionsföräldrar.

Syfte

Kälvestenintervjun syftar till att utreda lämpligheten hos ett potentiellt jour- eller familjehem samt blivande adoptionsföräldrar.

Innehåll och genomförande

Konstruktion

Kälvestenintervjun baseras på objektrelationsteori, anknytningsteori och utvecklingspsykologi. Modellen utgår från ett tre-generationssamband, där relationen till ens föräldrar antas påverka ens eget föräldraskap. Intervjun föregås av att man träffar familjen där en bedömning görs om man ska gå vidare. Intervjun innehåller två delar, dels en anamnestisk del om personens tidigare historia och dels en del om personens nuvarande relationer. Intervjun är semistrukturerad med både öppna och slutna frågor samt graderingsfrågor, där svaren antecknas ordagrant. Svaren kategoriseras sedan i 13 områden; kulturkonflikt, social isolering, social degradering, försörjning, hemmet, sprit-kriminalitet, barnproblem, kroppslig sjukdom, psykiskt sjuklig, äktenskaplig disharmoni, sexuell disharmoni, konflikt och relationsstörning.

Föräldrarna i familjen intervjuas var för sig, om möjligt samtidigt. Det bör alltid vara två personer som genomför hembesök och intervjuer.

Omfattning och intensitet

Poängsättning och återkoppling

Svaren på intervjuerna tolkas av en person utbildad i metodiken, som inte själv genomfört intervjuerna, men intervjuarna deltar också under tolkningen. Syftet med tolkningen är att inte bortse från negativa sidor hos familjen, vilket man menar att den som genomfört intervjun annars lätt gör. Svaren som kategoriserats i de 13 områdena skattas med 1-5 poäng, från normal funktion till svår problematik.

Tolkaren och intervjuarna gör även en bedömning av familjens uppfostringstyp av befintliga barn, vilket beskrivs genom balansen mellan omsorg och krav. Även maktrelationen och behovskopplingen i familjens relationer, gällande givande och tagande samt närhet och självständighet, bedöms. Det ritas också en familjekarta över tre generationer, där de olika personernas egenskaper och relationer beskrivs.

Alla uppgifter sammanställs sedan för att återkopplas till föräldrarna i familjen. Om det bedöms att familjen passar för att vara jour- eller familjehem används materialet även för att få en överblick av vilket stöd familjen kan behöva vid en eventuell placering.

Tidsåtgång

Intervjun genomförs vid hembesök och tar ca3 timmar att genomföra.

Utbildning och licens

För att arbeta med Kälvestenintervjun behövs en grundutbildning i metoden. Antal utbildningsdagar och kostnader varierar mellan olika utbildare. Utbildningarna riktar sig till familjehems- och socialsekreterare som arbetar med att bedöma och utreda jour- och familjehem.  

Utbildare

Referenser

  • Kälvesten, A-L. & Meldahl, G. (1982). Familjepsykologi. Stockholm: LiberFörlag.
  • Rasmusson, B. & Regnér, M. (2013). Ett utvalt hem till ett utvalt barn. Stockholm: Natur & Kultur.

Kunskapsunderlag

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har identifierat en vetenskaplig kunskapslucka gällande Kälvestenintervjun. Fler primärstudier krävs för att undersöka utfallet för familjehemsföräldrars föräldraförmåga och psykiska hälsa (till exempel stress) och så vidare.

Kälvestenintervjun för lämplighetsbedömning av familjehem (SBU.se)

Publicerad: