AVI–R2 (Alkoholvaneinventoriet – reviderad 2)

AVI-R2 är ett nyligen reviderat instrument som är tänkt som underlag för att bedöma olika aspekter av alkoholmissbruk eller alkoholberoende. Det ursprungliga instrumentet, AUI (Alcohol Use Inventory), utarbetades på 1970-talet i USA och översattes till svenska Alkoholvaneinventoriet (AVI) på 1980-talet.

Målgrupp: Patienter i hälso- och sjukvård samt socialtjänst som har identifierade alkoholproblem

Typ av metod: Bedömningsmetod

Instrumentet har reviderats förut (AVI-R), men hade fortfarande en del psykometriska problem, samt att man ville lägga till några frågor. I Sverige är användningen av instrumentet begränsad.

Målgrupp

Patienter i hälso- och sjukvård samt socialtjänst, som redan har identifierade alkoholproblem.

Syfte

Instrumentet används för att bedöma olika aspekter av missbruk eller beroende (subjektiva orsaker till drickande och alkoholrelaterade komplikationer) för ett antal områden som är direkt eller indirekt relaterade till alkoholvanorna.

Innehåll och genomförande

Konstruktion

AVI-R2 innehåller 81 frågor som grupperas i 16 så kallade primära skalor:

  • kontrollförlust
  • abstinenssymptom
  • sociala komplikationer
  • hallucinos
  • tidigare behandling
  • minskad depression och spänning
  • förbättrad kontaktförmåga
  • förbättrad tankeförmåga
  • skamkänslor
  • aggressivitet
  • narkotikabruk
  • dagligt drickande
  • bruk av sedativa
  • förändringsbenägenhet
  • nikotinanvändning
  • högkonsumtion.

Dessutom finns fyra sekundärskalor där de primära skalorna organiserats in i sammanfattande skalor:

  • alkoholberoende
  • psykologiska vinster
  • relationskomplikationer
  • multipelberoende.

Formuläret består av en papper-och-penna-version, där klienten får kryssa i förvalda svarsalternativ gällande sina alkoholvanor. Klienten bör inte ha druckit alkohol fem dagar innan formuläret fylls i.

Omfattning och intensitet

Poängsättning och återkoppling

Det finns möjlighet att rätta formuläret för hand. I manualen finns anvisningar för hur man ska räkna ihop och summera de olika delskalorna. Resultatet ska inte i första hand ses som en indikator för val av diagnos, utan mer som en indikator på tyngden av beroende och vilka områden (delskalor) som är mest belastade. Enligt de personer som utarbetat instrumentet får man också information om behandlingsmotivation. Det finns inga gränsvärden inom de olika skalorna, men extremvärden ska ses som särskilt viktiga att uppmärksamma.

Tidsåtgång

15 minuter.

Utbildning och licens

Tillgänglighet

Peter Wennberg, peter.wennberg@su.se, SORad. Ingen licens krävs.

Krav på förkunskaper

Förtrogen med missbruksvård.

Kunskapsunderlag

Se Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Referenser

  • Berglund, M., Bergman, H. & Swenelius, T. Alkoholvaneinventoriet − ett nytt frågeformulär för differentierad diagnostik vid alkoholism. Läkartidningen 83 1986; 1278-81.
  • Bergman, H., Wennberg, P., Hammarberg, A., Hubicka, B. & Berglund, M. Alkoholvaneinventoriet, reviderad version 2. Manual, Karolinska Sjukhuset; 2001
  • Wennberg, P, Bergman, H. & Berglund, M The AVI-R2: An inventory for a differentiated diagnosis of alcohol problems. Nordic J of Psychiatry early online (2014).
Senast uppdaterad:
Publicerad: