Återfallsprevention

Målgrupp

Ursprungligen utvecklades återfallsprevention för vuxna med alkoholproblem. Idag används metoden även för ungdomar, och med skadligt bruk och beroendeproblem som rör narkotika, läkemedel, tobak och spel.

Syfte

Att förebygga återfall i skadligt bruk och beroende.

Innehåll och genomförande

Återfallsprevention är en form av kognitiv beteendeterapi (KBT) och bygger på social inlärningsteori och kognitiv psykologi. En viktig person för metodens framväxt är den amerikanske forskaren och beteendeterapeuten Alan Marlatt. I studier med alkoholberoende personer fann han ett antal vanliga typer av triggers (utlösande faktorer) för återfall, bland annat negativa känslomässiga tillstånd som exempelvis nedstämdhet eller ångest, konflikter med andra personer och ett socialt tryck att dricka. Med dessa faktorer som utgångspunkt ses återfall i skadligt bruk eller beroende som en process. Den startar med tankar och känslor kring alkohol i vissa situationer och leder fram till att personen inte klarar av att hålla fast vid sitt mål. Målet sätts av individen och det kan vara antingen ett kontrollerat drickande eller helnykterhet.

Metoden syftar till att ge yttre (beteendeinriktade) och inre (kognitiva) färdigheter att påverka såväl återfalls- som nykterhetsprocessen, och därmed möjligheter att undvika återfall. De yttre färdigheterna handlar bland annat om att kunna tacka nej till alkohol på ett effektivt sätt. De inre färdigheterna handlar om att deltagarna tillägnar sig ökad förmåga att känna igen, undvika och hantera risksituationer för återfall. På senare år har även tekniker från ”tredje vågens KBT”, såsom att hantera sug med acceptans och medveten närvaro, börjat användas i återfallspreventiva kurser. Andra inslag som tillkommit på senare år handlar om hur man ska hitta ett stödjande umgänge och nätverk, och om att ha en balanserad livsstil.

En kurs i återfallsprevention omfattar följande grundmoment:

• Kartläggning av risksituationer: tankar, känslor och beteenden som utlöser känslor av sug efter alkohol.
• Sug och färdigheter att hantera sug.
  Kartläggning av positiva och negativa konsekvenser av såväl drickandet som av nykterheten.
• Olösta problem som riskfaktor för återfall. Problemlösning.
• Att tacka nej till alkohol.
• Tidiga varningssignaler och riskabla beslut.
• När livet överraskar – nödplaner för oväntade och omtumlande händelser.
• Summering och utvärdering.

Hemuppgifter i form av triggernacka (almanacka där man antecknar triggers, datum, plats, tid, ens eget beteende) och alkonacka ingår mellan sessionerna. Modellinlärning används, där kursledaren visar hur man kan använda sig av olika färdigheter. En annan central komponent är beteendeträning genom rollspel.

Omfattning och intensitet

Återfallsprevention ges vanligen en gång per vecka under 10 veckor. Varje träff är cirka två timmar lång. Insatsen ges i kursformat och företrädesvis i grupper med 10–12 deltagare, men kan även ges individuellt. Det framhålls som en fördel att vara två kursledare.

Utbildning och licens

Kursledarutbildning ges ofta som uppdragsutbildningar av universitet och privata kursgivare. En grundkurs omfattar ofta fyra kursdagar fördelat på två–fyra kurstillfällen, med mellanliggande träningsuppgifter. Det finns oftast inga formella krav på förkunskaper i KBT, men en vårdutbildning i vid mening brukar krävas.

Kunskapsunderlag

Återfallsprevention för behandling av missbruk och beroende ingår i Socialstyrelsens riktlinger.

Nationella riktlinjer: skadligt bruk och beroende (2019)

Källor för beskrivning av metoden

• Ortiz, L. & Wirbing, P. (2022) Återfallsprevention utifrån KBT och MI: vid problem med alkohol och narkotika. Malmö: Studentlitteratur.
• Marlatt, G.A. & Donovan, D.M. (2005). Relapse prevention. Maintenance strategies in the treatment of addictive behaviors. New York: The Guilford Press.
• Saxon, L. & Wirbing, P. (2004). Återfallsprevention. Färdighetsträning vid missbruk och beroende av alkohol, narkotika och läkemedel. Lund: Studentlitteratur AB.