Väntetidsdatabasen

Väntetidsdatabasen ger underlag för statistik om väntetider i svensk hälso- och sjukvård, samt vårdplatser i sluten vård. Registrets data används för att följa upp exempelvis tillgänglighet, väntetider och uppfyllelse av vårdgarantin.

Syftet med Väntetidsdatabasen

Syftet med Väntetidsdatabasen är att:

  • följa utvecklingen av väntetider i svensk hälso- och sjukvård
  • bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling
  • följa kvaliteten på hälso- och sjukvårdens verksamhet.

Det ökar möjligheterna för att resurser till hälso- och sjukvård fördelas rättvist och för att vård ges på lika villkor, håller god kvalitet och är säker för patienterna.

Väntetidsdatabasen ligger till grund för statistik om svensk hälso- och sjukvård. Den används bland annat för att beräkna hur vården uppfyller vårdgarantins tillgänglighets- och bedömningsgaranti i primärvård samt besöks- och behandlingsgaranti i specialistvård.

Databasen är en viktig källa för forskning och utredningar, samt för underlag som Socialstyrelsen tar fram på uppdrag av regeringen. Det kan till exempel vara utvärderingar, jämförelser av produktivitet och öppna jämförelser.

Det här innehåller Väntetidsdatabasen 

I Väntetidsdatabasen finns uppgifter om:

  • Primärvårdens tillgänglighet för första kontakt och hur många patienter som får kontakt med vårdcentral inom vårdgarantins gränser.
  • Genomförda vårdkontakter hos alla yrkesgrupper inom primärvården. Uppgifterna innehåller exempelvis tidpunkt för när patientens väntan påbörjas och när kontakten sker, diagnoser och åtgärder, samt var patienten har vårdats.
  • Patienter som väntar på specialiserad vård det sista datumet i varje månad, samt uppgifter om genomförda vårdkontakter i den specialiserade vården. Uppgifterna innehåller exempelvis tidpunkt för när patientens väntan påbörjas, när vården sker, vårdenhet, diagnoser och åtgärder.
  • Standardiserade vårdförlopp inom cancervården, bland annat tidpunkten när patienten meddelas om misstanke om cancer, vilka behandlingar som genomförs, samt anledning till att det standardiserade vårdförloppet avslutas.
  • Disponibla vårdplatser, utlokaliseringar och överbeläggningar i sluten vård.

Väntetidsdatabasen innehåller inte:

  • Personnummer

Däremot finns andra personuppgifter om patienter, till exempel kön och födelseår.

För full förteckning av alla Väntetidsdatabasens variabler och datamängder, se metadatafilen som du kan ladda ner.

Rättslig reglering av Väntetidsdatabasen

Den nationella Väntetidsdatabasen är reglerad i kapitel 9 i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och kapitel 6 i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). I lagen och förordningen regleras vilka uppgifter som får finnas i Väntetidsdatabasen, hur de får behandlas samt skyldigheten för regionerna att lämna uppgifter till Socialstyrelsen.

Förordningen tillåter inte direktåtkomst till uppgifterna. Den tillåter inte heller att Väntetidsdatabasen innehåller uppgifter om en patients namn, personnummer, samordningsnummer eller andra liknande identitetsbeteckningar.

Statistiksekretess

Det finns lagbestämmelser som innebär att inga uppgifter ska kunna spåras tillbaka till någon enskild patient i den statistik Socialstyrelsen publicerar eller tillgängliggör.

Uppgifterna i Väntetidsdatabasen skyddas av statistiksekretess enligt kapitel 24 i paragraf 8 i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Huvudregeln är att sekretessen är absolut, vilket innebär att de uppgifter som omfattas inte får lämnas ut.

Det finns undantag från huvudregeln då i stället stark sekretess gäller. I de fallen får en uppgift bara lämnas ut om det står klart att den kan röjas utan att en enskild person eller dens närstående lider skada eller men. Det gäller bland annat för uppgifter som behövs för forsknings- eller statistikändamål. Det gäller också för uppgifter som inte är direkt kopplade till en enskild person, så kallade indirekta uppgifter.

Eftersom undantag från huvudregeln om absolut sekretess endast görs i vissa situationer finns det en mycket begränsad möjlighet att lämna ut uppgifter. Det innebär att enbart uppgifter som inte kan kopplas till enskild person kan lämnas tillbaka till de regioner som har rapporterat in till Socialstyrelsen.

Så lämnar du uppgifter till registret

Uppgiftslämnare till Väntetidsdatabasen är sjukvårdens huvudmän, alltså regionerna.

Använd dig i första hand av inrapporteringsverktyget Filip. Det finns också möjlighet att använda Socialstyrelsens SFTP-server.

Lämna uppgifter om väntetider till Väntetidsdatabasen

Statistik baserat på registret

Om du är intresserad av mer detaljerade uppgifter från Väntetidsdatabasen, se Beställa data och statistik. Du kan också hämta statistik i Statistikdatabasen.

Statistikdatabasen

Statistikområden som grundar sig på Väntetidsdatabasen:

Lägesbild och statistik – tillgänglighet, väntetider och vårdgaranti i hälso- och sjukvård

Ladda ner

Senast uppdaterad:
Publicerad: