Historik om Väntetidsdatabasen

I slutet av 1960-talet börjar Socialstyrelsen rapportera väntetider i svensk sjukvård. Det första nationella initiativet för att minska köerna tas 1987. Då inleds ett mer systematiskt arbete med att mäta och följa upp väntetider inom sjukvården.

Vårdgaranti införs 1992

Den första vårdgarantin i Sverige införs 1992. Det är en nationell överenskommelse mellan staten och regionerna för att korta väntetiderna i hälso- och sjukvård. Man inför då en 90 dagars gräns för vissa operationer och behandlingar i specialiserad vård.

Sedan dess har vårdgarantin fortsatt utvecklas och förändras, med målet att öka tillgängligheten och minska köer i vården.

Första mätning av väntetider år 2000

Den första nationella mätningen av väntetider inom planerad specialiserad vård görs år 2000. Sveriges Kommuner och Regioner får ansvar för att följa måluppfyllelsen av vårdgarantin. För att förbättra uppföljningen utvecklas den nationella Väntetidsdatabasen. Databasen samlar statistik om väntetider till besök, behandlingar och operationer. Statistiken används för att följa utvecklingen över tid, jämföra regioner och upptäcka områden där tillgängligheten behöver förbättras.

Under 2010- och 2020-talet utvecklas den nationella Väntetidsdatabasen i flera steg. Det resulterar bland annat i att fler ledtider börjar följas upp, att återbesök inom specialiserad vård registreras och att standardiserade vårdförlopp för cancervård inkluderas. 

Standardiserade vårdförlopp för cancervård

Standardiserade vårdförlopp initieras 2015 av regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner. Syftet är att korta ner väntetider för patienter inom cancervården och skapa en mer sammanhållen och effektiv process över hela landet, för att minimera ovissheten om en potentiell cancersjukdom.

Det finns standardiserade vårdförlopp för ett trettiotal olika cancerdiagnoser, och ledtiderna för olika behandlingar uppdateras regelbundet. För att uppnå god kvalitet inom standardiserade vårdförlopp har man tagit fram ett inklusionsmål och ett ledtidsmål.

• Inklusionsmålet innebär att 70 procent av de patienter som insjuknar i någon av de cancerdiagnoser som omfattas av ett standardiserat vårdförlopp ska utredas.
• Ledtidsmålet innebär att 80 procent av de patienter som utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp ska ha gått igenom hela förloppet inom ledtiden. Ledtiderna uppdateras regelbundet av Regionala cancercentrum i samverkan.

Socialstyrelsen tar över Väntetidsdatabasen

I december 2024 får Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att förbereda övertagande av ansvar för den nationella Väntetidsdatabasen från Sveriges Kommuner och Regioner. Det innebär att regionernas uppgiftsskyldighet ändras och att Socialstyrelsen samlar in uppgifter för juli 2025 och framåt. Mycket få ändringar har gjorts av innehållet för att underlätta omställningen för regionerna och för att bevara jämförbarheten över tid.

Syftet med förändringen är att staten lättare ska kunna följa upp och analysera tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Ett annat skäl är att stärka tillförlitligheten och rättssäkerheten i datainsamlingen.

Socialstyrelsen tar också över historiska uppgifter som Sveriges Kommuner och Regioner har samlat in. Målet är att användare av uppgifterna även fortsatt kan följa utvecklingen över tid. De historiska uppgifter som Socialstyrelsen tagit över är från 2021 och framåt för specialiserad vård och från 2019 och framåt för standardiserade vårdförlopp och primärvård.