Lämna uppgifter till dödsorsaksregistret

Lämna uppgifter på olika sätt

Du kan antingen lämna uppgifter via Ineras intygstjänst eller genom att skicka en en ifylld blankett via post.

1. Ineras intygstjänst, Webcert

För att utfärda dödsbevis och dödsorsaksintyg elektroniskt rekommenderar vi Ineras intygstjänst, Webcert, som antingen nås via journalsystemen eller som fristående tjänst.

Till Ineras intygstjänst Webcert

Läs mer om intygstjänsten Webcert hos Inera

Då Ineras tjänst inte kan användas för dödsfall där personnummer eller samordningsnummer saknas hänvisar vi till pappersblanketter i dessa fall.

2. Skicka en blankett via post

Du kan också skicka in ett ifyllt dödsorsaksintyg till

Dödsorsaksstatistiken
Socialstyrelsen
106 30 Stockholm.

Blankett för dödsorsaksintyg 

Dödsbevis

Socialstyrelsen tillhandahåller inte längre blankett för dödsbevis på vår webbplats. Vi hänvisar till de elektroniska tjänsterna för utfärdandet av dödsbevis. Blanketten går också att beställa från socialstyrelsen@socialstyrelsen.se.

Elektroniskt arkiv för bevis och intyg

Socialstyrelsens tidigare e-tjänst för att rapportera dödsbevis och dödsorsaksintyg har tagits ur bruk, vi hänvisar därför till Ineras intygstjänster enligt ovan.

Arkivdelen i tjänsten kommer att finnas kvar en tid efter att e-tjänsterna stängt så att vårdgivarna kan nå sina utfärdade handlingar.

Om en läkare med skyddade uppgifter har utfärdat ett bevis eller intyg, så markeras detta i arkivet.

Tidsplan

Dödsbevis

Skicka dödsbeviset till Skatteverket senast första vardagen efter dödsfallet.

Dödsorsaksintyg

Skicka dödsorsaksintyget till Socialstyrelsen inom tre veckor efter dödsfallet.

Hur du lämnar uppgifter

Börja med att fylla i uppgifter om var dödsorsaksintyget utfärdats och den avlidnes uppgifter, dödsdatum samt dödsplats. Det är viktigt att du anger diagnoser så specifikt och tydligt som möjligt. Undvik förkortningar och kodnummer. Uppgifter om debut och varaktighet är mycket väsentliga för en korrekt klassificering av dödsorsaken.

Ange det sjukdoms- eller skadeförlopp som haft störst betydelse för dödsfallet. Skriv en diagnos per rad och ange debut eller varaktighet. Om förloppet kan beskrivas med en enda diagnos anger du denna på rad A. Lämna då Rad B-D tomma. Krävs flera diagnoser för att beskriva förloppet skriver du den terminala dödsorsaken på rad A och det eller de tillstånd som ledde fram till den terminala dödsorsaken på raderna nedanför.

Ange för

• tumör:
  malign, benign samt primärtumörens läge eller om okänd lokalisation
• njursjukdomar:
  komplikationer (till exempel hypertoni), etiologi till njursvikt, akut eller kronisk hjärtsvikt och lunginflammation: eventuella bakomliggande tillstånd
• demens:
  typ av demens (exempelvis Alzheimer, vaskulär, senil)
• diabetes:
  typ av diabetes samt eventuella komplikationer
• skador:
  orsak samt kort beskrivning hur skadan uppkommit.

Information i dödsorsaksintyg med anledning av covid-19

Information i dödsorsaksintyg – förtydligande vägledning till läkare som utfärdar dödsorsaksintyg (pdf)

Komplettering av ofullständiga uppgifter

Om dödsorsaksintyget är ofullständigt kommer Socialstyrelsen att begära komplettering. Det är därför viktigt att det är tydligt om en uppgift inte kan lämnas. Om du saknar någon uppgift fyller du i ”okänt” på den raden.

Exempel: rad A: hjärtsvikt; rad B: okänt

Vad händer med uppgifterna?

Vi använder uppgifterna från dödsorsaksintyget för att skapa dödsorsaksregistret, som ger underlag för den officiella statistiken om dödsorsaker i Sverige. Syftet med registret är att kunna beskriva dödsorsaker och följa dödlighetens utveckling i landet. Data från registret används också för att beskriva befolkningens hälsa, som underlag för insatser i hälso- och sjukvården och för forskning.

Sekretessen för uppgifter i registret är omfattande

Uppgifterna i registret skyddas av s.k. statistiksekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Huvudregeln i denna bestämmelse är att sekretessen är absolut vilket innebär att de uppgifter som omfattas inte får lämnas ut överhuvudtaget. Från denna huvudregel finns det undantag då istället stark sekretess gäller. I dessa fall får en uppgift bara lämnas ut om det ”står klart att den kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men”. Detta gäller bl.a. för uppgifter som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgifter som inte är direkt hänförliga till en enskild (s.k. indirekta uppgifter). Detsamma gäller för en uppgift som avser en avliden och som rör dödsorsak eller dödsdatum, om uppgiften behövs i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen (2008:355).

För att uppgifter ska lämnas ut för forskning har Socialstyrelsen ett särskilt krav som innebär att forskningen ska ha godkänts enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.

Det kan även finnas sekretessbrytande bestämmelser i lag eller förordning som innebär att uppgifter får lämnas ut.

I den statistik vi publicerar kan inga uppgifter spåras tillbaka till någon enskild.

Rapporteringen är reglerad

Enligt begravningslagen (1990:1144) ska den läkare som har utfärdat dödsbeviset också ansvara för att skicka dödsorsaksintyget till Socialstyrelsen. Det är vanligen den läkare som vårdat den avlidne eller den avlidnes husläkare som utfärdar dödsorsaksintyget.

Rättsmedicinalverket ansvarar för att intyget utfärdas och sänds in vid en rättsmedicinsk undersökning, se begravningsförordningen (1990:1147).

Rapporteringen regleras även av våra Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:54) om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården.