Orosanmälningarna ökar – berör var tionde barn

Publicerad:
Förra året gjordes cirka 422 000 anmälningar till landets socialtjänster om barn som far illa eller misstänks fara illa - en ökning med 27 procent sedan 2018. Var tionde barn berördes av en orosanmälan 2021. Några nya tendenser är orosanmälningar om allt yngre barn i riskzon för kriminalitet och anmälningar om barns utsatthet i sociala medier.

Socialstyrelsens andra nationella kartläggning visar att antalet anmälningar ökat med 27 procent sedan 2018. Även sett till antal anmälningar per 1 000 barn har det skett en ökning, från 154 till 192.

– Den nya kartläggningen indikerar att anmälningsbenägenheten över tid har fortsatt öka, vilket är positivt då det ökar möjligheten för socialtjänsten att tidigt hjälpa barn i behov av stöd, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

– Samtidigt ser vi att antalet anmälningar per barn ökar. Det visar att fler vuxna uppmärksammar barn i utsatthet, men det kan också tyda på att barn och familjer inte får det stöd de behöver, vilket kan leda till nya anmälningar och att barnets situation hinner bli allt mer komplex.

Flera möjliga orsaker till ökningen

Flera orsaker kan ligga bakom ökningen - exempelvis att barns rättigheter uppmärksammats mer efter att barnkonventionen blev lag 2020. En annan orsak kan vara utvecklingen av digitala e-tjänster som gör det lättare att anmäla. Ytterligare en förklaring kan vara att enskilda fall uppmärksammas i medier och sociala medier, vilket kan påverka anmälningsstatistiken.

– Det kan även vara så att de senaste årens fokus på förebyggande socialt arbete med barn i riskzon har gett effekt. Att anmälare tidigt uppmärksammar barn är viktigt för att de ska få rätt hjälp innan en negativ utveckling hunnit gå för långt. Våra intervjuer med socialsekreterare pekar också på att polisen gör fler anmälningar än förut, utifrån observationer av barn i utkanten av kriminella gäng och i andra riskmiljöer, säger Olivia Wigzell.

Nya tendenser i kartläggningen

Av kartläggningen framgår bland annat att fortsatt många anmälningar handlar om våld i nära relationer - var femte anmälan. Även några nya områden och tendenser framträder i det som anmäls till socialtjänsten 2021. Bland annat syns anmälningar om allt yngre barn i riskzon för kriminalitet. Det förekommer också fler anmälningar om barn som har behov av stöd från andra aktörer än socialtjänsten, till exempel från barn och ungdomspsykiatrin (BUP) eller skolan.

– En ny tendens som vi fångat upp är anmälningar om brottsliga handlingar och kränkningar som sker via sociala medier. Det kan både handla om barn som själva blir utsatta och om barn som utsätter andra för hot, våld och förnedring genom spridning av bilder eller filmer, säger Therese Olmsäter, utredare på Socialstyrelsen.

– Ett annat nytt område som socialtjänsten berättar om i intervjuer är att anmälningar kommer in om flickor som utövar våld eller misshandlar andra flickor eller i vissa fall befinner sig i utkanten av gängmiljöer. Några uttrycker att oro kring flickor verkar bli mer lik den som finns kring pojkar.

Socialstyrelsen ser flera utvecklingsområden

Även om anmälningsskyldiga anmäler mer uppger flera i kartläggningen att det verkar finnas en underrapportering från vissa verksamheter. Det tydligaste exemplet rör anmälningar om föräldrars brister i omsorgsförmåga när det gäller de yngsta barnen.

– Socialsekreterare rapporterar att de saknar anmälningar om omsorgsbrister, som till exempel från BVC, förskolan eller tandvården. Det är också något vi har sett exempel på i de skade- och dödsfallsutredningar som Socialstyrelsen gör. Det finns därmed behov av att fortsatt betona vikten av att upptäcka och anmäla omsorgsbrister bland de allra yngsta, säger Therese Olmsäter

Kartläggningen visar också ett problem med att vissa anmälningar saknar information om vad anmälaren är orolig för. Ytterligare en förbättringsåtgärd som Socialstyrelsen lyfter är möjligheten att göra tidigare anmälningar sökbara, något som myndigheten tidigare har utrett.

– I dag är socialtjänstens möjligheter att söka bland tidigare anmälningar om ett barn begränsade, då de inte får förvaras på ett sökbart sätt utan i kronologiska pärmar. Vi har därför i ett tidigare förslag lyft fram att en lagändring på området skulle ge socialtjänsten större möjligheter att kunna söka bland äldre anmälningar. Det skulle ge en mer jämlik hantering över landet och stärka utsatta barns rätt till skydd och stöd, säger Therese Olmsäter.

Socialstyrelsen planerar att fortsätta följa och analysera anmälningar om barn, för att på nationell nivå kunna följa utvecklingen över tid.

Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa 2021

Fakta / Alla anmälningar leder inte till utredning

  • En orosanmälan ska göras vid kännedom om eller misstanke om att ett barn far illa. Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten.
  • Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som exempelvis skola, hälso- och sjukvård och tandvård är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
  • När en orosanmälan om barn kommer in till socialtjänsten ska socialtjänsten genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. Därefter måste beslut tas om en utredning ska inledas eller inte, en så kallad förhandsbedömning. En anmälan leder inte alltid till att socialtjänsten inleder en utredning.
  • Av samtliga orosanmälningar som gjordes 2021 ledde drygt hälften, 55 procent, till antingen att en ny utredning inleddes eller så kopplades anmälan till en redan pågående utredning.

Fakta / Mer från rapporten

  • Socialstyrelsens kartläggning om orosanmälningar rör 2021. Som en del av kartläggningen har 86 procent av landets kommuner svarat på en nationell enkät.
  • Totalt gjordes cirka 422 000 anmälningar 2021, att jämföra med cirka 331 000 anmälningar 2018 – en ökning med 27 procent.
  • Den största ökningen skedde mellan 2018 och 2019. Däremot syns en utplaning under 2021 som skulle kunna bero på pandemin och på ändrade arbetssätt de senaste åren.
  • 216 000 barn kom 2021 till socialtjänstens kännedom genom anmälningar, vilket motsvarar 9,8 procent av alla barn i åldern 0-17 år.
  • Polis, skola och hälso- och sjukvård är de största anmälarna och står sammanlagt för knappt 60 procent av anmälningarna 2021, ungefär samma andel som 2018. Andelen anmälningar från polisen har ökat från 21 till 24 procent.
  • De flesta barnen, två av tre, är i åldern 0-12 år. Andelen barn mellan 0 och 6 år har ökat från 27 till 30 procent.
  • Var femte anmälan handlar om våld i nära relation, en andel som är densamma som 2018.

Kontakt

Therese Olmsäter, utredare
Telefon: 075-247 44 58

Kontakt

Olivia Wigzell, generaldirektör