Smärtans neurofysiologi

Kurser i detta ämne syftar till att ST-läkaren ska förstå uppkomstmekanismerna för samt förmedlingen av smärta, hur smärtupplevelsen kan påverkas, samt hur smärtans karaktär kan bidra till bedömningen av fynden vid en neurologisk eller neurofysiologisk undersökning.

Kursen ska också skapa förståelse för faktorer som kan påverka patientens smärtupplevelse, hur undersökningssituationen kan påverkas och möjligheterna till farmakologisk handläggning av smärtor i denna situation.

Målgrupp
Klinisk neurofysiologi

När i utbildningen
Mitten

Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8
Till viss del: c1, c2, c9, c10

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

  • Redogöra för grunderna i smärtans anatomi, fysiologi och patofysiologi.
  • Redogöra för de transmittorsubstanser inom de centrala och perifera nervsystemen som är av betydelse för smärtimpulsgenerering och smärtimpulstransmission, liksom de som är involverade i segmentell modulation av smärtimpulstrafiken.
  • Redogöra för underlag och mekanismer för refererad respektive projicerad smärta, primär och sekundär hyperalgesi.
  • Redogöra för underlag och mekanismer för segmentell och suprasegmentell endogen smärtinhibition.
  • Redogöra för smärtrelaterad taxonomi (till exempel hyperestesi, allodyni).
  • Beskriva sjukdomstillstånd och skador i nervsystemet som kan generera smärttillstånd, det vill säga perifer och central neuropatisk smärta.
  • Beskriva muskuloskeletal smärta inklusive fibromyalgi, postoperativ smärta, cancerrelaterad smärta samt komplext regionalt smärtsyndrom.
  • Exemplifiera hur olika farmaka kan påverka uppkomsten av smärtor eller graden av smärtmodulation inom centrala nervsystemet.
  • Beskriva metoder för icke-farmakologisk behandling av smärta (till exempel akupunktur, TENS med mera) samt neurokirurgiska tekniker (till exempel ryggmärgsstimulering).
  • Beskriva klinisk smärtanalys samt redogöra för användningen av kvantitativ sensibilitetsmätning vid smärtutredning.
  • Beskriva hur klinisk smärtanalys inklusive kvantitativ sensibilitetsmätning kan ge information som kan bidra till förståelsen och tolkningen av fynden vid en neurologisk eller neurofysiologisk undersökning.
  • Beskriva hur neurofysiologisk utredning med neurografi, EMG och evoked potentials kan kartlägga skador i det perifera eller centrala nervsystemet relaterade till smärta.
  • Exemplifiera hur psykologiska och sociala faktorer, kultur, religion, kön, personlighet, språk, intellektuell förmåga med mera kan påverka såväl smärtupplevelsen som hur smärtupplevelsen förmedlas till undersökaren.
  • Exemplifiera de speciella svårigheter som kan uppstå vid neurofysiologiska undersökningar på barn eller vuxna med hög smärtkänslighet, samt de speciella hänsynstaganden eller modifieringar av undersökningsstrategierna som kan bli nödvändiga vid sådana undersökningar.
  • Beskriva möjligheterna till farmakologisk premedicinering vid elektrofysiologiska undersökningar, speciellt på barn, samt begränsningar, risker och kontraindikationer.

Informationen på denna sida är ett kursämne

Observera att informationen på denna sidan inte är en färdig kurs som det går att ansöka till, utan endast ett kursämne. Ett kursämne beskriver de kompetenser inom ett specifikt område som en ST-läkare förväntas utveckla genom att delta i en eller flera kurser. Kursämnen fungerar som ett utbildningsstöd för ST-läkare, handledare och kursarrangörer och syftar till att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling och utveckling av utbildningsinsatser under ST.

Är du däremot intresserad av Socialstyrelsens SK-kurser så hittar du dem på SK-kursers ansökningsportal 

Kontakt

För frågor om kursämnen inom ST
Telefon: 075-247 30 00
Senast uppdaterad:
Publicerad: