Resistensbestämning och resistensmekanismer

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

• Beskriva ämnets historik och utveckling.
• Redogöra för Eucasts, NordicAST:s och RAF:s uppgifter och arbete inom resistensbestämningsområdet.
• Redogöra för den teoretiska bakgrunden till resistensbestämningsmetoder och olika typer av brytpunkter.
• Redogöra för begreppen naturlig och förvärvad resistens samt tolerans.
• Redogöra för olika fenotypiska och genotypiska resistensbestämningsmetoder, till exempel diskdiffusion, gradientdiffusion, buljong- och agarspädning, cellbaserade metoder (för intracellulära agens), molekylärbiologiskt baserade metoder, samt deras för- och nackdelar.
• Redogöra för olika resistensmekanismer, hur dessa detekteras samt hur de påverkar val av antimikrobiell terapi, till exempel meticillin- och glykopeptidresistens hos stafylokocker, glykopeptidresistens hos enterokocker, betalaktamresistens hos Enterobacteriaceae och olika typer av resistens hos HIV.
• Utföra och tolka resistensbestämning med diskdiffusion och gradientdiffusion.
• Identifiera olika typer av resistens med hjälp av diskdiffusion och gradientdiffusion.
• Utföra och tolka bestämning av minimal inhibitory concentration (MIC) samt minimal bactericidal concentration (MBC).
• Tillämpa smittskyddslagen.

Viktig information

Observera att informationen på denna webbsida inte utgör en sökbar utbildningskurs, utan definierar ett specifikt kursämne. Ett kursämne anger de kompetenser en ST-läkare förväntas förvärva genom en eller flera kurser. Syftet är att tillhandahålla ett utbildningsstöd för ST-läkare, handledare och kursanordnare för att främja goda förutsättningar för kompetensutveckling och kvalitetssäkring av utbildningsinsatser under specialisttjänstgöringen.