Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

• Genom ett alliansskapande bemötande involvera anhöriga eller närstående och bana väg för deras aktiva deltagande i vårdplanering och behandling.
• Tillsammans med patienten skapa en gemensam vårdplan där patientens önskemål om sina personliga mål är utgångspunkten. 
• Överväga de etiska frågeställningar som finns vid myndighetsutövning.
• Redogöra för förekomst av kroppslig ohälsa, speciellt med avseende på det metabola syndromet, hos patienter med schizofreni jämfört med befolkningen.
• Redogöra för tänkbara faktorer som kan bidra till ökad förekomst av kroppslig ohälsa.
• Redogöra för ett verksamt kontrollprogram för att undvika kroppslig ohälsa.
• Redogöra översiktligt för det rådande vetenskapliga kunskapsläget vad gäller etiologiska och patofysiologiska mekanismer för uppkomst av schizofreni samt dess epidemiologi (till exempel incidens, prevalens, sociodemografisk fördelning, utvecklingstrender), sjukdomsförlopp (på kort och lång sikt) och kända faktorer som kan påverka sjukdomsförloppet.
• Kritiskt granska och värdera forsknings- och utvärderingsresultat samt ange en gångbar modell för kritisk granskning.  
• Genomföra en psykosutredning, ställa diagnos och identifiera samsjuklighet och riskfaktorer för vålds- och suicidhandlingar samt ett dåligt sjukdomsförlopp.
• Upprätta en behandlingsplan och ange en ändamålsenlig struktur för behandlingsplaner.
• Samverka med vårdgrannar samt vara medveten om, och sträva efter, att överbrygga de kulturskillnader som motverkar samverkan.
• Ge exempel på väl fungerande vårdstrukturer som gynnar samverkan.
• I praktiken använda sig av de principer som gäller för utredning, bemötande, behandling och omhändertagande av nyinsjuknade psykospatienter.
• Redogöra för de modeller som finns för organisation av och arbetsmetoder i vården som är avsedda att reducera tiden av obehandlad psykos.
• Redogöra för det multiprofessionella teamets sammansättning och arbetssätt.
• Redogöra för vilken kompetens olika yrkeskategorier bidrar med genom att ge exempel på tillstånd och situationer där olika yrkeskategorier ska vara inblandade och delaktiga.
• Reflektera kring det multiprofessionella arbetssättets konsekvenser för rollen som specialistläkare och arbetssättets fördelar men även tänkbara problem jämfört med det sedvanliga mottagningsarbetet.
• Beskriva och, tillsammans med andra yrkeskategorier, använda de evidensbaserade psykosociala insatser som säkrast leder till förbättrad funktionell rehabilitering, förhindrar återinsjuknande i psykossjukdom samt bäst hanterar kvarvarande positiva psykossymtom.
• Tillsammans med andra yrkeskategorier kunna bedöma behov av samt utvärdera dessa behandlingar.
• Beskriva indikationer och verkningsmekanismer för samt effekter och biverkningar av antipsykotisk läkemedelsbehandling.
• Ordinera antipsykotiska läkemedel och utvärdera behandling avseende effekt och biverkningar.

Informationen på denna sida är ett kursämne

Observera att informationen på denna sidan inte är en färdig kurs som det går att ansöka till, utan endast ett kursämne. Ett kursämne beskriver de kompetenser inom ett specifikt område som en ST-läkare förväntas utveckla genom att delta i en eller flera kurser. Kursämnen fungerar som ett utbildningsstöd för ST-läkare, handledare och kursarrangörer och syftar till att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling och utveckling av utbildningsinsatser under ST.

Är du däremot intresserad av Socialstyrelsens SK-kurser så hittar du dem på SK-kursers ansökningsportal