Psykofarmakologi

Kurser i ämnet syftar till att, på basis av kunskaper om psykiska sjukdomars etiologi och patologi samt med kännedom om psykofarmakas egenskaper och effekter, kunna farmakologiskt behandla psykiskt sjuka patienter på ett optimalt sätt.

Målgrupp
Psykiatri

När i utbildningen
Tidigt

Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8
Till stor del: a2, b1, b3, c4

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

  • Redogöra för grundläggande funktionell neuroanatomi och neurokemi för hjärnans viktigaste bansystem av betydelse för psykofarmakologisk behandling (GABA, glutamat, serotonin, dopamin, NA, histamin, acetylkolin, opioidpeptider, HPA-axeln). 
  • Redogöra för aktuella hypoteser om etiologi och patofysiologi bakom psykiska sjukdomar (schizofreni, affektiva sjukdomar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ångestsyndrom och beroendesyndrom). Hypoteserna ska omfatta såväl genetiska som strukturella, funktionella och psykosociala faktorer.
  • Redogöra för principiella möjligheter att med psykofarmaka påverka nervcellernas funktioner (blockera respektive aktivera receptorer, hämma återupptagspumpar, påverka enzymaktivitet, exocytos, etc.).
  • Redogöra verkningsmekanismer för antidepressiva, antipsykotiska, stämningsstabiliserande, lugnande, centralstimulerande och beroendeframkallande medel samt medel som används vid beroendesyndrom.
  • Kritiskt granska och värdera behandlingseffekter och biverkningar i läkemedelsstudier.  
  • Formulera behandlingsmål tillsammans med patienten (stabilisera sjukdomsnivån, uppnå remission eller optimera funktionsnivån).
  • Redogöra för fördelar och nackdelar med olika preparat inom respektive grupp med hänsyn till terapeutisk effekt, biverkningar och patientens svar på medlet.
  • Optimera farmakologisk behandling på grundval av evidensbaserad kunskap.
  • Värdera och tillämpa läkemedelskoncentrationsbestämning (therapeutic drug monitoring, TDM).
  • Redogöra för och identifiera farmakodynamiska och idiopatiska biverkningar av olika psykofarmaka samt rapportera läkemedelsbiverkningar. Ha kännedom om nationella (BiSi, Läkemedelsverket) och internationella (Uppsala Monitoring Center, UMC, WHO) biverkningsregister.
  • Identifiera och initialt handlägga läkemedelsutlösta medicinska kristillstånd (till exempel malignt neuroleptika syndrom, serotonergt syndrom, agranulocytos, SIADH (Syndrome of Inappropriate ADH release), Steven-Johnsson's syndrom, Li-intoxikation, hjärtarytmier). 
  • Redogöra för i vilka fall det kan bli aktuellt med farmakogenetisk typning eller plasmakoncentrationsbestämning, samt handläggning av sådan information.
  • Redogöra för och hantera betydelsefulla interaktioner mellan psykofarmaka.
  • Utvärdera effekten av insatt behandling och i rätt tid åtgärda bristande följsamhet (adherence), utebliven effekt eller icke tolererbara biverkningar.
  • Tillämpa ett förhållningssätt som involverar patienten i behandlingsplaneringen.

Informationen på denna sida är ett kursämne

Observera att informationen på denna sidan inte är en färdig kurs som det går att ansöka till, utan endast ett kursämne. Ett kursämne beskriver de kompetenser inom ett specifikt område som en ST-läkare förväntas utveckla genom att delta i en eller flera kurser. Kursämnen fungerar som ett utbildningsstöd för ST-läkare, handledare och kursarrangörer och syftar till att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling och utveckling av utbildningsinsatser under ST.

Är du däremot intresserad av Socialstyrelsens SK-kurser så hittar du dem på SK-kursers ansökningsportal 

Kontakt

För frågor om kursämnen inom ST
Telefon: 075-247 30 00
Senast uppdaterad:
Publicerad: