Neurofysiologisk utredning av perifera nervsystemet

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

• Redogöra för grunderna i de perifera och autonoma nervsystemens fysiologi, muskelfysiologi, neuromuskulär transmission, motorisk kontroll samt sinnesfysiologi.
• Beskriva det perifera nervsystemets generella och lokala sjukdomar och skador, primära muskelsjukdomar, neuromuskulära transmissionsrubbningar, sjukdomar i det autonoma nervsystemet, ryggradens och ryggmärgens sjukdomar och skador samt bakomligganade patofysiologiska mekanismer.
• Redogöra för neurografi, motorisk och sensorisk, med ytelektroder samt repetitiv nervstimulering.
• Redogöra för magnetstimulering vid till exempel utredning av motorneuronsjukdom och beskriva direktstimulering av muskel, phrenicusstimulering och reflexundersökningar (till exempel H-reflex, blinkreflex).
• Redogöra för grunderna för EMG, kvantitativ analys av motor-unit-potentialer, singelfiber-EMG med jitteranalys samt exemplifiera kvantitativ bedömning av fibertäthet och makro-EMG.
• Redogöra för EMG i extremitets- och bålmuskulatur, paravertebral och bulbär muskulatur.
• Beskriva EMG i analsfinktermuskulatur och exemplifiera EMG av speciella muskler, till exempel larynx, ögonmuskler och diafragma, bäckenbottenundersökningar samt EMG i samband med injektion av botulinumtoxin.
• Redogöra för kvantitativ sensorisk testning (QST) av perceptionströsklar för temperatur och vibration.
• Beskriva bedömning av autonoma nervsystemet med RR-intervall och exemplifiera bedömning med SSR (sympathetic skin response).
• Redogöra för indikationer och undersökningsstrategier för olika metoder för undersökning av perifera och autonoma nervsystemen samt tillämpning vid remissprioritering.
• Beskriva indikationer och metoder för muskelbiopsi.
• Beskriva användning av mikroneurografi.
• Beskriva metoder för att studera jonkanalrubbningar i muskelmembran.
• Beskriva effekter av läkemedel som kan påverka fynden vid undersökning av de perifera och autonoma nervsystemen och muskulaturen.
• Redogöra för begränsningar, risker och kontraindikationer vid metoder för undersökning av de perifera och autonoma nervsystemen och muskulaturen.
• Redogöra för neurofysiologisk utredning av generell neuropati, mononeuropati till exempel inom extremitet, generell respektive lokaliserad muskelsvaghet.
• Redogöra för tillämpning av neurofysiologiska undersökningsmetoder av de perifera och autonoma nervsystemen och muskulaturen på barn och intensivvårdspatienter.
• Beskriva åldersrelaterade förändringar relevanta vid utredning av perifera nervsystemet.
• Redogöra för vad svaret på en neurofysiologisk undersökning av de perifera och autonoma nervsystemen samt muskulaturen bör innehålla i relation till frågeställning och undersökningsfynd.