Neurofysiologisk undersökning med evoked potentials

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

• Beskriva de anatomiska strukturer och fysiologiska sinnessystem inom de centrala och perifera nervsystemen för vilka undersökning med evoked potentials kan tillämpas. 
• Redogöra för principiella och praktiska skillnader i metodologi mellan undersökningar med evoked potentials inom inåtledande (afferenta) sinnessystem (SEP, VEP, AEP, BAEP) och inom utåtledande (efferenta) motoriska system (MEP), samt i metodernas tillämpbarhet.
• Redogöra för sjukdomstillstånd i centrala nervsystemet vid vilka undersökning med evoked potentials är av betydelse för att förbättra utredning och diagnostik.
• Beskriva de speciella biologiska och tekniska förhållanden som kan försvåra tillämpningen av elektrofysiologisk undersökning med evoked potentials.
• Redogöra för de olika tekniska lösningar som kan tillämpas för att förbättra den elektrofysiologiska kvalitén på registrerade evoked potentials.
• Redogöra för hur undersökning med afferenta evoked potentials (SEP, VEP, AEP, BAEP) kan bidra till nivådiagnostisk information vid utredning inom de somatosensoriska, visuella och auditiva afferenta bansystemen.
• Redogöra för hur undersökning med magnetstimulering av strukturer i det centrala nervsystemet (MEP) kan bidra till nivådiagnostisk information vid utredning inom de motoriska efferenta bansystemen.
• Redogöra för hur undersökning med afferenta och efferenta evoked potentials kan utnyttjas för att minska riskerna för accidentell iatrogen påverkan eller skada i samband med kirurgiska ingrepp i eller nära det centrala nervsystemet.
• Redogöra för hur visuella evoked potentials kan ge kompletterande information vid höga cervikala lesioner (”locked in syndrome”).
• Redogöra för hur medianusutlösta somatosensoriska evoked potentials kan ge kompletterande information om medvetandesänkta patienter vid neurotraumavård eller på patienter med genomgånget cirkulationsstillestånd med åtföljande cerebral ischaemi.
• Exemplifiera hur sena evoked potentials (till exempel P300) kan användas för utredning av vissa störningar i kognition och medvetande.
• Exemplifiera hur händelseutlöst (”event triggered”) registrering kan användas för utredning av motorikstörningar, till exempel dystonier.
• Redogöra för läkemedelseffekter på evoked potentials samt förutsättningarna för dessa undersökningars bedömbarhet.
• Redogöra för indikationer för evoked potentials samt deras betydelse vid remissprioritering.
• Redogöra för begränsningar, risker och kontraindikationer vid metoder för evoked potentials.
• Redogöra för tillämpning av evoked potentials vid undersökning på barn och intensivvårdspatient.
• Beskriva åldersrelaterade förändringar relevanta vid utredning med evoked potentials.
• Redogöra för vad svaret på en neurofysiologisk undersökning med evoked potentials bör innehålla i relation till frågeställning och undersökningsfynd.