Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

• Beskriva de anatomiska strukturer och fysiologiska sinnessystem inom de centrala och perifera nervsystemen för vilka undersökning med evoked potentials kan tillämpas. 
• Redogöra för principiella och praktiska skillnader i metodologi mellan undersökningar med evoked potentials inom inåtledande (afferenta) sinnessystem (SEP, VEP, AEP, BAEP) och inom utåtledande (efferenta) motoriska system (MEP), samt i metodernas tillämpbarhet.
• Redogöra för sjukdomstillstånd i centrala nervsystemet vid vilka undersökning med evoked potentials är av betydelse för att förbättra utredning och diagnostik.
• Beskriva de speciella biologiska och tekniska förhållanden som kan försvåra tillämpningen av elektrofysiologisk undersökning med evoked potentials.
• Redogöra för de olika tekniska lösningar som kan tillämpas för att förbättra den elektrofysiologiska kvalitén på registrerade evoked potentials.
• Redogöra för hur undersökning med afferenta evoked potentials (SEP, VEP, AEP, BAEP) kan bidra till nivådiagnostisk information vid utredning inom de somatosensoriska, visuella och auditiva afferenta bansystemen.
• Redogöra för hur undersökning med magnetstimulering av strukturer i det centrala nervsystemet (MEP) kan bidra till nivådiagnostisk information vid utredning inom de motoriska efferenta bansystemen.
• Redogöra för hur undersökning med afferenta och efferenta evoked potentials kan utnyttjas för att minska riskerna för accidentell iatrogen påverkan eller skada i samband med kirurgiska ingrepp i eller nära det centrala nervsystemet.
• Redogöra för hur visuella evoked potentials kan ge kompletterande information vid höga cervikala lesioner (”locked in syndrome”).
• Redogöra för hur medianusutlösta somatosensoriska evoked potentials kan ge kompletterande information om medvetandesänkta patienter vid neurotraumavård eller på patienter med genomgånget cirkulationsstillestånd med åtföljande cerebral ischaemi.
• Exemplifiera hur sena evoked potentials (till exempel P300) kan användas för utredning av vissa störningar i kognition och medvetande.
• Exemplifiera hur händelseutlöst (”event triggered”) registrering kan användas för utredning av motorikstörningar, till exempel dystonier.
• Redogöra för läkemedelseffekter på evoked potentials samt förutsättningarna för dessa undersökningars bedömbarhet.
• Redogöra för indikationer för evoked potentials samt deras betydelse vid remissprioritering.
• Redogöra för begränsningar, risker och kontraindikationer vid metoder för evoked potentials.
• Redogöra för tillämpning av evoked potentials vid undersökning på barn och intensivvårdspatient.
• Beskriva åldersrelaterade förändringar relevanta vid utredning med evoked potentials.
• Redogöra för vad svaret på en neurofysiologisk undersökning med evoked potentials bör innehålla i relation till frågeställning och undersökningsfynd.

Informationen på denna sida är ett kursämne

Observera att informationen på denna sidan inte är en färdig kurs som det går att ansöka till, utan endast ett kursämne. Ett kursämne beskriver de kompetenser inom ett specifikt område som en ST-läkare förväntas utveckla genom att delta i en eller flera kurser. Kursämnen fungerar som ett utbildningsstöd för ST-läkare, handledare och kursarrangörer och syftar till att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling och utveckling av utbildningsinsatser under ST.

Är du däremot intresserad av Socialstyrelsens SK-kurser så hittar du dem på SK-kursers ansökningsportal