Neurofysiologisk undersökning med evoked potentials
Kurser i detta ämne syftar till förståelse för hur registrering av evoked potentials kan utnyttjas för att bedöma transmissionen inom sensoriska och motoriska bansystem i samband med utredning av lesion inom nervsystemet. Kurser i detta ämne syftar även till att ST-läkaren ska kunna tillämpa principer för tolkning av registreringarna vid relevanta sjukdomstillstånd.
Målgrupp
Klinisk neurofysiologi
När i utbildningen
Mitten
Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2008:17
Till viss del: 1, 2, 3, 4, 5, 8, 12
Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8
Till viss del: c1, c2, c3, c4, c5, c7, c8, c9, c10, c12, c13
Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:
- Beskriva de anatomiska strukturer och fysiologiska sinnessystem inom de centrala och perifera nervsystemen för vilka undersökning med evoked potentials kan tillämpas.
- Redogöra för principiella och praktiska skillnader i metodologi mellan undersökningar med evoked potentials inom inåtledande (afferenta) sinnessystem (SEP, VEP, AEP, BAEP) och inom utåtledande (efferenta) motoriska system (MEP), samt i metodernas tillämpbarhet.
- Redogöra för sjukdomstillstånd i centrala nervsystemet vid vilka undersökning med evoked potentials är av betydelse för att förbättra utredning och diagnostik.
- Beskriva de speciella biologiska och tekniska förhållanden som kan försvåra tillämpningen av elektrofysiologisk undersökning med evoked potentials.
- Redogöra för de olika tekniska lösningar som kan tillämpas för att förbättra den elektrofysiologiska kvalitén på registrerade evoked potentials.
- Redogöra för hur undersökning med afferenta evoked potentials (SEP, VEP, AEP, BAEP) kan bidra till nivådiagnostisk information vid utredning inom de somatosensoriska, visuella och auditiva afferenta bansystemen.
- Redogöra för hur undersökning med magnetstimulering av strukturer i det centrala nervsystemet (MEP) kan bidra till nivådiagnostisk information vid utredning inom de motoriska efferenta bansystemen.
- Redogöra för hur undersökning med afferenta och efferenta evoked potentials kan utnyttjas för att minska riskerna för accidentell iatrogen påverkan eller skada i samband med kirurgiska ingrepp i eller nära det centrala nervsystemet.
- Redogöra för hur visuella evoked potentials kan ge kompletterande information vid höga cervikala lesioner (”locked in syndrome”).
- Redogöra för hur medianusutlösta somatosensoriska evoked potentials kan ge kompletterande information om medvetandesänkta patienter vid neurotraumavård eller på patienter med genomgånget cirkulationsstillestånd med åtföljande cerebral ischaemi.
- Exemplifiera hur sena evoked potentials (till exempel P300) kan användas för utredning av vissa störningar i kognition och medvetande.
- Exemplifiera hur händelseutlöst (”event triggered”) registrering kan användas för utredning av motorikstörningar, till exempel dystonier.
- Redogöra för läkemedelseffekter på evoked potentials samt förutsättningarna för dessa undersökningars bedömbarhet.
- Redogöra för indikationer för evoked potentials samt deras betydelse vid remissprioritering.
- Redogöra för begränsningar, risker och kontraindikationer vid metoder för evoked potentials.
- Redogöra för tillämpning av evoked potentials vid undersökning på barn och intensivvårdspatient.
- Beskriva åldersrelaterade förändringar relevanta vid utredning med evoked potentials.
- Redogöra för vad svaret på en neurofysiologisk undersökning med evoked potentials bör innehålla i relation till frågeställning och undersökningsfynd.
Kontakt
För frågor om kursämnen inom ST
E-post:
kursamnen-st@socialstyrelsen.se
Telefon:
075-247 30 00
Senast uppdaterad:
Publicerad: