Epilepsi för kliniska neurofysiologer

Kurser i detta ämne syftar till grundläggande förståelse för såväl klinisk bild som patofysiologi avseende epilepsi och differentialdiagnostik gentemot andra typer av anfallssjukdom respektive medvetanderubbning. ST-läkaren ska även få kunskap att prioritera, planera och bedöma relevant EEG-undersökning och ges en översiktlig förståelse för behandling av epilepsi och hur denna kan påverka EEG-bilden.

Målgrupp
Klinisk neurofysiologi

När i utbildningen
Mitten

Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8
Till stor del: c10
Till viss del: c1, c2, c3, c7, c8, c9, c13

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

  • Redogöra för användbarhet och tolkning av EEG vid olika epilepsiformer samt differentialdiagnostik vid kognitiv påverkan och akuta medvetanderubbningar, för såväl barn som vuxna.
  • Redogöra för olika epilepsityper med avseende på debutålder, semiologi och EEG-bild.
  • Redogöra för klassifikation av epilepsi.
  • Exemplifiera anfallsprovocerande faktorer och förklara hur några av dessa kan används inom neurofysiologisk epilepsiutredning. 
  • Akut omhänderta patient med pågående anfall.
  • Redogöra för åtgärder och behandlingar som minskar risken för förnyade anfall, innefattande antiepileptiska farmaka samt neurokirurgiska behandlingsmetoder (epilepsikirurgi, vagusstimulering).
  • Beskriva indikation för epilepsikirurgi samt de mer ovanliga neurofysiologiska ut-redningsmetoder som används vid epilepsikirurgisk utredning, såsom extra respektive intrakraniell kontinuerlig EEG-registrering med samtidig videomonitorering av anfall, sfenoidalavledningar, funktionell kortikal stimulering, WADA-test, peroperativ kortikografi, dipolanalys.
  • Redogöra för såväl tekniska principer som indikationer för kontinuerlig EEG-övervakning (cEEG), inkluderande trendtolkning (främst aEEG) vid epilepsi, för såväl barn som vuxna.
  • Beskriva andra (icke neurofysiologiska) utredningstyper som kan vara aktuella vid epilepsiutredning, såsom neuropsykologisk testning, neurofunktionella avbildningsmetoder (SPECT, PET) och multimodal bildanalys samt förstå indikationer för dessa.
  • Redogöra för relevanta neurofysiologiska aspekter i den lagstiftning som reglerar körkortsinnehav vid anfallssjukdom.
  • Beskriva för ämnet relevanta sömn- och dygnsrytmrubbningar samt förklara hur dessa kan påverka såväl anfallsfrekvens som neurofysiologisk diagnostik av epilepsi (EEG).

Informationen på denna sida är ett kursämne

Observera att informationen på denna sidan inte är en färdig kurs som det går att ansöka till, utan endast ett kursämne. Ett kursämne beskriver de kompetenser inom ett specifikt område som en ST-läkare förväntas utveckla genom att delta i en eller flera kurser. Kursämnen fungerar som ett utbildningsstöd för ST-läkare, handledare och kursarrangörer och syftar till att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling och utveckling av utbildningsinsatser under ST.

Är du däremot intresserad av Socialstyrelsens SK-kurser så hittar du dem på SK-kursers ansökningsportal 

Kontakt

För frågor om kursämnen inom ST
Telefon: 075-247 30 00
Senast uppdaterad:
Publicerad: