Epilepsi för kliniska neurofysiologer

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

• Redogöra för användbarhet och tolkning av EEG vid olika epilepsiformer samt differentialdiagnostik vid kognitiv påverkan och akuta medvetanderubbningar, för såväl barn som vuxna.
• Redogöra för olika epilepsityper med avseende på debutålder, semiologi och EEG-bild.
• Redogöra för klassifikation av epilepsi.
• Exemplifiera anfallsprovocerande faktorer och förklara hur några av dessa kan används inom neurofysiologisk epilepsiutredning. 
• Akut omhänderta patient med pågående anfall.
• Redogöra för åtgärder och behandlingar som minskar risken för förnyade anfall, innefattande antiepileptiska farmaka samt neurokirurgiska behandlingsmetoder (epilepsikirurgi, vagusstimulering).
• Beskriva indikation för epilepsikirurgi samt de mer ovanliga neurofysiologiska ut-redningsmetoder som används vid epilepsikirurgisk utredning, såsom extra respektive intrakraniell kontinuerlig EEG-registrering med samtidig videomonitorering av anfall, sfenoidalavledningar, funktionell kortikal stimulering, WADA-test, peroperativ kortikografi, dipolanalys.
• Redogöra för såväl tekniska principer som indikationer för kontinuerlig EEG-övervakning (cEEG), inkluderande trendtolkning (främst aEEG) vid epilepsi, för såväl barn som vuxna.
• Beskriva andra (icke neurofysiologiska) utredningstyper som kan vara aktuella vid epilepsiutredning, såsom neuropsykologisk testning, neurofunktionella avbildningsmetoder (SPECT, PET) och multimodal bildanalys samt förstå indikationer för dessa.
• Redogöra för relevanta neurofysiologiska aspekter i den lagstiftning som reglerar körkortsinnehav vid anfallssjukdom.
• Beskriva för ämnet relevanta sömn- och dygnsrytmrubbningar samt förklara hur dessa kan påverka såväl anfallsfrekvens som neurofysiologisk diagnostik av epilepsi (EEG).