Många personer med psykisk ohälsa får hjälp på vårdcentralerna. Att förbättra primärvårdens stöd är därför en viktig del av omställningen till god och nära vård. Socialstyrelsen har tagit fram en målbild för hur omhändertagandet av personer med psykisk ohälsa kan gå till på vårdcentralerna.
Vilket stöd behöver primärvården?
I omställningen till god och nära vård ska primärvården bli navet i hälso- och sjukvården. Både på vårdcentraler och inom den kommunala hälso- och sjukvården är det viktigt att kunna skilja mellan vanliga reaktioner på påfrestningar i livet, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Det behövs också kunskap om vilka olika insatser som kan behövas och på vilken nivå.
Vad menas med psykisk hälsa och ohälsa?
God kunskap
För att kunna möta patienters behov av vård för psykisk ohälsa behöver vårdcentraler utveckla effektiva arbetssätt enligt principen Lägsta effektiva omhändertagandenivå (LEON-principen). LEON-principen innebär att insatser erbjuds och utformas utifrån den inledande bedömningen av patientens tillstånd och behov, och att åtgärderna även fortlöpande följs upp och anpassas. Personalen inom primärvården behöver därför ha god kunskap om psykisk ohälsa, möjliga insatser och ett förebyggande förhållningssätt. Primärvården behöver också kunna förmedla kontakt till civilsamhället eller andra aktörer i de fall när en person inte behöver vårdens resurser.
Samverkan med specialistvården
För att ta hand om personer med psykiatriska tillstånd behöver primärvården, den psykiatriska specialistvården samt socialtjänsten ha en tät och välfungerande samverkan för att säkerställa bästa möjliga omhändertagande. Ansvarsfördelningen kan skilja sig åt mellan olika regioner.
Nationell målbild för vårdcentralernas omhändertagande av psykisk ohälsa
Som del av omställningen till god och nära vård har Socialstyrelsen tagit fram en målbild för vårdcentralernas omhändertagande av psykisk ohälsa. Med målbilden vill Socialstyrelsen bidra till att skapa samsyn och ett jämlikt omhändertagande i hela landet.
Bild: Nationell målbild för vårdcentralernas omhändertagande av psykisk ohälsa
- Vårdcentraler omhändertar psykisk ohälsa: Vårdcentraler tar hand om mild till måttlig psykisk ohälsa hos barn, unga, vuxna och äldre.
- Stegvis vård: Vårdcentraler organiserar omhändertagandet av psykisk ohälsa i vårdprocesser som är stegvisa och väl sammanhängande utifrån patienters behov och förutsättningar.
- Tvärprofessionellt teamarbete: Vårdcentraler organiserar omhändertagandet av psykisk ohälsa i tvärprofessionella team, som möjliggör samarbete och erfarenhetsutbyte.
- Kompetens i bemötande: All personal som möter patienter på vårdcentraler får fortlöpande kompetensutveckling i bemötande, att samtala om psykisk ohälsa och suicidprevention.
- Tillgång till psykolog: Vårdcentraler har tillgång till legitimerad psykolog som kan erbjuda bedömning, utredning och differentialdiagnostik av psykiatriska tillstånd samt behandling av psykisk ohälsa, och som deltar i det tvärprofessionella teamarbetet, handleder och deltar i utformning och ledning av insatser för psykisk ohälsa.
- Uppföljning av somatisk hälsa hos personer med psykisk funktionsnedsättning: Vårdcentraler följer aktivt upp somatisk hälsa hos listade patienter med långvarig psykisk sjukdom eller betydande psykisk funktionsnedsättning.
Målbilden beskriver centrala delar i primärvårdens arbete med psykisk ohälsa. Målbilden beskriver också minsta gemensamma nämnare och förutsättningar för ett gott bemötande och omhändertagande av personer med psykisk ohälsa. Den riktar sig framför allt till personer som har ett ansvar att leda och styra den regionala primärvården, men även till andra som arbetar med uppföljningsfrågor, omställningen till god och nära vård eller andra systemfrågor som rör regional primärvård. Målbilden har tagits fram tillsammans med företrädare för regioner, primärvårdsverksamheter, professions- och brukarföreningar och myndigheter.
Målbilden kan ses som
- en utgångspunkt för planering, utveckling och uppföljning av primärvårdens arbete med psykisk ohälsa
- en gemensam beskrivning att utgå ifrån för att skapa förutsättningar för en mer jämlik vård över hela landet
- ett underlag som kan stimulera till dialog och samarbete inom samverkansregioner för att samordna förfrågningsunderlag och uppföljning av primärvård
- en vägledning och presentation av aspekter som är viktiga för att kvalitetsutveckla primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.
Målbilden är del av ett regeringsuppdrag som handlar om att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa inom ramen för omställningen till god och nära vård. Uppdraget slutredovisades i mars 2025.
Frågor och svar om målbilden
Hur har målbilden tagits fram?
Den nationella målbilden baseras på bedömningar och iakttagelser i betänkandet God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6) och kan till stor del ses som en vidareutveckling och konkretisering av vårdcentralers roll och arbetssätt i omställningen till god och nära vård för omhändertagande av psykisk ohälsa. Målbilden baseras också på dialoger med intressenter som till exempel hälso- och sjukvårdsverksamheter (främst vårdcentraler), myndigheter, professions- och brukar- och närståendeföreningar, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Nationella programområden (NPO), regionernas publicerade regionala målbilder för omställningen till god och nära vård. Därtill har även en konsensusprocess genomförts där samtliga 21 regioner bjöds in varav 20 regioner medverkade.
Varför är ”tillgång till psykolog” med som en av sex punkter i den nationella målbilden?
Det finns flera skäl till detta. Legitimerade psykologer besitter en bred kompetens inom psykologisk behandling, bedömning, utredning och differentialdiagnostik av psykiatriska tillstånd vilket ger förutsättningar för hög vårdkvalitet i primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa. Psykologer har även goda förutsättningar att ge stöd till andra professioner i bemötande, bedömning och handläggning av patienter med olika typer av psykisk ohälsa. Psykologer kan därtill ha en central roll i utformning och ledning av vårdcentralers insatser för psykisk ohälsa, i utformning av modell och rutiner för stegvis vård samt kan bistå i kommunikation och samarbete med specialistpsykiatrin.
Hur ser ni på andra professioners roll i primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa?
Många professioner behöver gemensamt bidra till primärvårdens stegvisa omhändertagande av psykisk ohälsa, och i målbilden lyfter vi fram det tvärprofessionella teamarbetet där många professioner ingår. Vårdcentraler behöver utforma arbetssätt och vårdinsatser utifrån lokala förutsättningar och behov, där de olika professionerna används på ett ändamålsenligt och resurseffektivt sätt utifrån sina respektive kompetensområden. Till exempel kan legitimerade psykoterapeuter och hälso- och sjukvårdskuratorer bidra i flera delar av ett stegvist vårdutbud vid psykisk ohälsa.
Vad innebär tvärprofessionellt teamarbete?
Många patienter med psykisk ohälsa har behov av breda vårdinsatser utifrån flera professioner. Ett effektivt sätt att organisera arbetet runt patienter med sådana behov är genom tvärprofessionella team med bland annat gemensamma möten för planering, diskussion och gemensamt lärande. Vilka professioner som ska medverka i teamarbetet runt en enskild patient behöver avgöras av den enskilde patientens behov. Några professioner och funktioner som kan ingå är sjuksköterska, psykolog, hälso- och sjukvårdskurator, psykoterapeut, läkare, arbetsterapeut, rehab-koordinator, fysioterapeut och peer-support. Teamet kan också innefatta personal från andra verksamheter, till exempel kommunal hälso- och sjukvård , specialiserad psykiatri eller socialtjänst.
Varför behövs fortlöpande kompetensutveckling i bemötande?
Färdigheter i bemötande behöver tränas kontinuerligt. Det gäller både den som är van att möta personer med psykisk ohälsa eller tankar om att ta sitt liv och den som mer sällan möter dessa personer. Kompetens i bemötande och i att samtala om psykisk ohälsa och suicidtankar kan bidra till trygghet hos vårdpersonal att fråga vidare om svåra och känsliga ämnen i patientmöten. Det är en förutsättning för tidig identifiering och tidiga insatser vid både psykiatriska tillstånd och risk för suicid.
Hur arbetar Socialstyrelsen vidare med de här frågorna?
Frågorna är en del av Socialstyrelsens arbete med att främja, stödja och följa upp omställningen till god och nära vård. Socialstyrelsen har också fått flera regeringsuppdrag som berör primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa:
- att genomföra nationella utvecklingsinsatser för att stärka primärvårdens arbete med psykisk ohälsa S2025/01229
- att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering (S2024/01779)
- att ta fram kunskapsstöd inom området stress- och utmattningsrelaterade tillstånd (S2025/00657)
- att betala ut statsbidrag för att stärka och utveckla den regionala primärvårdens arbete med psykisk ohälsa (S2025/00397)
- att ta fram kunskapsstöd för psykiatriska tillstånd (S2025/00657)
- att samordna, stödja och följa upp genomförandet av den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2025/00016).
Information publiceras löpande på socialstyrelsen.se.
Utbildningar för vårdpersonal
Mer hos oss
Mer hos andra
