Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa
Varför behövs ett hälsoprogram?
Barn och unga har rätt till bästa möjliga hälsa och utveckling. Ett gemensamt nationellt hälsoprogram ska ge större genomslag för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet och stärka förutsättningarna för en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård. Det ska också stödja en mer systematisk hälsouppföljning som är likvärdig över landet och ge mer stöd i att bedöma när extra insatser behövs och till vem.
Aktuellt – vad händer just nu?
April–juni 2024 i urval
- Expertgrupper med barn och unga startas för att prata om barns och ungas behov. Träffar hålls i Malmö, Skellefteå och Stockholm och sker i fortsättningsvis både digitalt och fysiskt. Deltar gör barn och unga i åldern 4–20. Upplägg och genomförande sker i samarbete med Youth 2030 och Unicef Sverige.
- Workshopserien med experter från hälso- och sjukvården och tandvården, elevhälsan, skolan och socialtjänsten fortsätter, nu i mindre grupper som fokuserar på olika åldrar. Det är en del av arbetet med att ta fram den kunskap om barns och ungas behov som behövs som grund för hälsoprogrammet.
Vad är det som ska tas fram?
Målet är att ta det ska finnas ett standardiserat och kunskapsbaserat hälsoprogram som är likvärdigt över hela landet. Enkelt uttryckt handlar det bland annat om att svara på frågorna: När behöver vi träffa barn och unga upp till 20 års ålder? Vad ska ett sånt besök eller möte innehålla? Hur gör vi det på ett likvärdigt sätt över landet? Och hur gör vi det än mer systematiskt över tid? Kärnan i programmet ska vara hälsobesök, hälsosamtal och föräldraskapsstöd.
I arbetet ingår även att
- ta fram kunskapsstöd till de professioner som möter barn och unga
- identifiera datakällor för uppföljning och bedöma hur data ska samlas in.
- föreslå hur programmet ska genomföras
- föreslå hur programmet ska följas upp
- kartlägga kostnader för dagens insatser.
Programmet ska bidra till att förbättra den systematiska uppföljningen av barns och ungas fysiska och psykiska hälsa och göra det enklare att tidigt upptäcka ohälsa.
Vilka är med i arbetet?
Centrala aktörer i ett nationellt hälsoprogram är mödrahälsovården, barnhälsovården, skolan inklusive elevhälsan, ungdomsmottagningar, vård- och hälsocentraler, tandvården, socialtjänsten och förskolan.
För att ta fram programmet kommer många att involveras: Organisationer som företräder barn och unga, professionsföreningar, kommuner och regioner, enskilda och kommunala skolhuvudmän, patient-, brukar- och anhörigorganisationer, andra aktörer i det civila samhället som är viktiga för barns och ungas hälsa och inte minst barn och unga och deras föräldrar, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt övriga berörda statliga myndigheter.
Vilket uppdrag har myndigheterna fått?
I augusti 2023 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga till och med 20 års ålder.
Det ska göras tillsammans med följande fem expertmyndigheter:
- Skolverket
- Folkhälsomyndigheten
- Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
- Specialpedagogiska skolmyndigheten
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
I uppdraget ingår även att ge förslag på en långsiktig och ändamålsenlig uppföljning av barns och ungas hälsa och utveckling samt utvärdering av programmets insatser.
Till grund för uppdraget ligger bland annat Socialstyrelsens ”Slutrapport – Förstudie avseende ett nationellt hälsoprogram för barn och unga”, publicerad 2022.
När är det klart?
Hälsoprogrammet för barn och unga är en del i den pågående omställningen till god och nära vård. Slutredovisning ska ske till Socialdepartementet senaste den 31 oktober 2026.