TF-KBT (Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi)

Målgrupp

Barn och tonåringar (3–17 år) som varit med om traumatiska händelser samt deras vårdnadshavare.

Syfte

Syftet med behandlingen är att minska symtom och svårigheter, såsom PTSD, depression eller ångest, som uppkommit till följd av traumatiska händelser. Behandlingen syftar även till att skapa en bättre relation mellan barnet och dess familj.

Innehåll och genomförande

TF-KBT baseras på kognitiva- och beteendeterapeutiska interventioner men integrerar även andra teoribildningar i behandlingen, såsom anknytningsteori och systemisk familjeterapi. Behandlingen är manualbaserad, men tar stor hänsyn till och kan anpassas utifrån barnets och familjens behov.

Vid arbete med TF-KBT utgår behandlaren från sex kärnvärden; behandlingens komponenter, respekt för kulturella värderingar, anpassningsbarhet och flexibilitet, familjefokus, att den terapeutiska relationen är central samt fokus på tilltro till familjens egen förmåga. Detta innebär att behandlingens komponenter bygger vidare på varandra, men att formen för och omfattningen av de olika komponenterna bör anpassas till barnets och familjens behov. Behandlingen ska också vara respektfull mot barnets och familjens kultur, religion och värderingar och sätta familjemedlemmarnas relationer i fokus. Även den terapeutiska relationen är en viktig del i behandlingen, samtidigt som behandlingen ska syfta till att öka barnets och familjens tilltro till sin egen förmåga.

I behandlingen ingår tre faser; stabilisering, bearbetning och integrering. Dessa innefattar totalt nio komponenter.

Fas 1 – Stabilisering

1. Psykoedukation
2. Föräldrafärdigheter
3. Avslappning
4. Känsloreglering
5. Kognitiv coping

Fas 2 – Bearbetning

6. Traumaberättelse och kognitiv bearbetning

Fas 3 – Integrering

7. In vivo exponering
8. Barn-Föräldrasamtal
9. Framtid och säkerhet

Behandlingen innefattar individuella sessioner med barnet respektive med barnets vårdnadshavare samt även familjesessioner. Det finns även möjlighet att arbeta med TF-KBT i grupp.

Omfattning och intensitet

Behandlingen genomförs oftast på 12 sessioner, men det går att anpassa längden på behandlingen utifrån barnets behov. Det rekommenderas att barnet och vårdnadshavarna träffar behandlaren en gång i veckan och att varje session är 50–90 minuter lång.

Utbildning och licens

För att arbeta med TF-KBT krävs en grundläggande terapeutisk utbildning samt genomförande av Medical University of South Carolinas webbutbildning "TF-CBT Web 2.0" samt en grundutbildning som finns på bland annat Linköpings Universitet och Rädda Barnen.

• TF-CBT Web 2.0 (tfcbt2.musc.edu)
• Grundutbildning i traumafokuserad KBT, TF-KBT (raddabarnen.se)

Kunskap om insatsens effekter

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har kommenterat en systematisk översikt som visar att det troligt att behandling med individuella kognitiva beteendeterapier (KBT) som är traumafokuserade minskar symtom på PTSD hos barn och unga från sju års ålder både på kort och lång sikt (upp till 1 år). Individuell KBT som är traumafokuserad har troligen även effekt när det gäller att minska inåtriktade (internaliserande) och utagerande (externaliserande) beteenden på kort sikt. Behandlingen verkar även vara kostnadseffektiv.

Psykologisk, psykosocial och farmakologisk behandling vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos barn och unga (sbu.se)

TF-KBT ingår i en systematisk översikt som SBU publicerat: Öppenvårdsinsatser för familjer där barn och utsätts för våld och försummelse. Översikten omfattar tre delar:

1. en utvärdering av effekter av öppenvårdsinsatser baserat på studier med kvantitativ metod
2. en utvärdering av barns och föräldrars upplevelser av öppenvårdsinsatser baserat på studier med kvalitativ metod
3. en utvärdering av kostnadseffektiviteten baserat på ekonomiska studier.

I översikten var TF-KBT en av de insatser till föräldrar och barn vid våld och försummelse där SBU bedömde det vetenskapliga underlaget som otillräckligt. Det innebar att de inte kunde bedöma om insatsen hade positiva eller negativa effekter eller inga effekter alls. Forskningsläget för denna insats och vissa andra insatser, som riktas till samma målgrupp, var oklart. För flera av insatserna fanns det dock exempel på genomförbarhetsstudier.

Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse (sbu.se)

Översiktens resultat har genererat en vetenskaplig kunskapslucka om TF-KBT där bedömningen är att det behövs fler primärstudier vad gäller utfallsmått, mätmetoder som är lämpliga, det behövs större jämförande studier inkluderat utfall som skadliga eller oönskade effekter, mätningar av programtrohet och kostnadseffektivitet samt längre uppföljningstider.

Child Parent Psychotherapy (CPP) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse (sbu.se)

Källor för beskrivning av metoden

• Meyers, R.J., Roozen, H.G., & Smith, J.E. (2011). The Community Reinforcement Approach: An update of the evidence. Alcohol Research and Health, 33(4), 380–388.
• Miulus, I. & Werge Hjerpe, K. (2020). ACC Assertive Continuing Care Protocol.
• Cohen, J. A., Mannarino, A. P., & Iyengar, S. (2017). Treating Trauma and Traumatic Grief in Children 
• Cohen, J. A., Mannarino, A. P., & Iyengar, S. (2011). Community treatment of posttraumatic stress disorder for children exposed to intimate partner violence: a randomized controlled trial. Archives of pediatrics & adolescent medicine, 165(1), 16–21.