SCL 90 (Symptoms Checklist)

SCL-90 avser att mäta hur en person själv tycker sig ha mått psykiskt och fysiskt under den senaste veckan. Skalan används bland annat vid screening, inför behandlingsplanering, för utvärdering vid behandling och vid forskning.

Målgrupp
Ungdomar (13-21 år)
Vuxna

Typ av metod
Bedömningsmetod

SCL-90 är en självskattningsskala som använts i USA sedan 1970-talet. I Sverige betraktas den som ett centralt standardinstrument för psykiatrisk symtommätning och har funnits i ett flertal versioner. 1996 inleddes ett arbete med att standardisera en svensk version.

Målgrupp

Personer över 13 år.

Syfte

Mäter psykiska symtom, obehag och sjukdomstecken.

Innehåll och genomförande

Konstruktion

SCL-90 består av 90 frågor som kategoriseras i nio diagnostiska subskalor samt tre ”globala” skalor. De nio olika symtomvariablerna är: somatisering, obsessiv-kompulsivitet (tvångssyndrom), interpersonell sensitivitet, depression, ångest, fientlighet/vrede, fobisk ångest, paranoidt tänkande och psykoticism.

De tre globala subskalorna är:

  • Globalt svårighetsindex – GSI – generell psykisk besvärsnivå
  • Positivt symtomstörningsindex – PSDI – djupet av de upplevda problemen
  • Totala antalet positiva symtom – PST – antalet symtom

Omfattning och intensitet

Poängsättning och återkoppling

Skattningarna ges ett numeriskt värde från 0 till 4 vid respektive item. Information om hur återkoppling ska ske saknas.

Tidsåtgång

20–30 minuter.

Utbildning och licens

Tillgänglighet

Instrumentet är fritt och finns i SiS Svensk normering, standardisering och validering av symtomskalan

Krav på förkunskaper

Inga krav finns angivna, men kännedom om psykiska hälsotillstånd rekommenderas, kan distribueras av annan behandlingspersonal än psykolog, dock under förutsättning att korrekt information ges till försöksperson.

Krav på utbildning i metoden

Inga krav.

Kunskapsunderlag

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har identifierat en vetenskaplig kunskapslucka gällande SCL-90: SCL 90 (Symptoms Checklist) för att mäta hur en person själv tycker sig ha mått psykiskt och fysiskt under den senaste veckan (sbu.se)

Den vetenskapliga kunskapsluckan är ett resultat av den systematiska översikten av standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten (barn, ungdomar och unga vuxna t.o.m. 21 år). Slutsatsen från översikten är att för att skaffa mer kunskap behövs såväl nya välgjorda systematiska översikter som fler primärstudier på området för den specifika målgruppen. Det behövs ökat fokus på psykometriska egenskaper av bedömningsmetoder inom den sociala barn- och ungdomsvårdens kontext.

Standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten (sbu.se)

Referenser

  • Statens institutionsstyrelse (SiS) följer upp och utvecklar 4/02: Fridell, M., Cesarec, Z., Johansson, M. och Malling Thorsen, S. (2002).
Senast uppdaterad:
Publicerad: