MPV (Möta pappor/föräldrar med våldsproblematik)

Möta pappor/föräldrar med våldsproblematik (MPV) är en samtalsmetod som har utvecklats av socionom Göran Lindén för att användas i barnavårdsutredningar.

Målgrupp: Föräldrar som utövar våld mot sin partner, och därmed exponerar sitt barn för våld, eller som utövar våld direkt mot barnet

Typ av metod: Insats

Målgrupp

Målgruppen är föräldrar som utövar våld mot sin partner, och därmed exponerar sitt barn för våld, eller som utövar våld direkt mot barnet. Våld definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt grov försummelse.

Syfte

Syftet är att öka en våldsutövande förälders motivation för att börja i behandling eller inleda annat förändringsarbete som kan leda till att våldet upphör. MPV ska också öka förälderns ansvarstagande för barnet och därmed underlätta även andra insatser som ökar barnets trygghet och säkerhet.

Innehåll och genomförande

MPV tillämpas av en eller två utredande socialsekreterare (huvudhandläggare) och en föräldrahandläggare. I ett inledande trepartssamtal deltar dessa och den våldsutövande föräldern. Huvudhandläggaren ger föräldern och föräldrahandläggaren i uppdrag att besvara frågor som har väckts i utredningen. De fortsatta samtalen förs mellan föräldern och föräldrahandläggaren för att besvara frågorna, samtidigt som samtalen ska behandla fem teman i valfri ordning:

  1. Information. Föräldern ska förstå det sammanhang samtalen ingår i och betydelsen av att lämna information som gagnar barnet.
  2. Barnets situation och behov. Föräldern ska ge sin bild av barnet, barnets intressen, förmågor, personlighet, relationer, känslor för båda föräldrarna och upplevelse av deras relation och av våldet.
  3. Samarbetet med den våldsutsatta föräldern. Samtalen ska ge den våldsutövande föräldern insikt i hur sättet att förhålla sig till den andra föräldern påverkar deras samarbete och därmed barnet.
  4. Föräldraansvar. Föräldern ska få kunskap om vad som är ett gott föräldraskap, hur föräldraskapet påverkas av våldet och vad föräldern kan göra för att bli en bättre förälder för sitt barn.
  5. Riskbedömning och säkerhetsplanering. I samtalen ska föräldern och föräldrahandläggaren tillsammans göra en bedömning av risken för fortsatt våld. Föräldern ska engageras i barnets säkerhet och bidra till att skydda barnet från fler svåra upplevelser.

I ett avslutande trepartssamtal redovisas uppdraget för huvudhandläggaren och besvaras frågorna som ställdes i det inledande samtalet. Föräldern ska också berätta vilket förändringsarbete hen är beredd att fortsätta med. Parallellt med dessa samtal förs sedvanliga utredande samtal med den våldsutsatta föräldern och barnet, som vid behov också ska erbjudas stödkontakt och skydd under utredningen.

Omfattning och intensitet

MPV omfattar ett inledande trepartssamtal, mellan fyra och åtta enskilda samtal och ett avslutande trepartssamtal.

Utbildning och licens

Utbildning i olika form ges av: mpv-metoden.se

Kunskap om insatsens effekter

Effekterna av MPV har inte utvärderats vetenskapligt. Socialstyrelsen har sammanställt forskning om metoder för arbete med våldsutövare i nära relationer. Översikten "Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer" visar att det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd i forskningslitteraturen för att någon behandlingsmetod ska kunna rekommenderas som den som i första hand bör användas. I översikten beskrivs både metoder som har utvärderats med slutsatsen att de har positiva effekter och metoder som inte har effektutvärderats men som används i Sverige. Metoderna har flera likheter.

Referenser

Senast uppdaterad:
Publicerad: