Ett nytt vägval

Programmet Ett nytt vägval syftar till att förebygga och minska återfall i brott hos ungdomar i riskzon för kriminalitet. Programmet är en efterföljare till det tidigare Vägvalet.

Målgrupp: Ungdomar som riskerar att utveckla eller har utvecklat ett kriminellt beteende

Typ av metod: Insats

Målgrupp

Ungdomar som löper risk att utveckla eller har utvecklat ett kriminellt beteende.

Syfte

Att förebygga kriminalitet och minska återfall i brott.

Innehåll och genomförande

Programmet Ett nytt vägval används bland annat på ungdomshem och som tillägg till insatsen oavlönat arbete inom socialtjänstens brottspåföljd ungdomstjänst. Det finns även kriminalitetsprogram för vuxna lagöverträdare som vilar på samma principer. Insatserna baseras på den teori om kriminalitet som utvecklats av Glenn Walters (1990) och som beskrivs i boken Kriminalitet som livsstil (Bergström, 2012). Utgångspunkten är att kriminalitet drivs av tankemönster som på olika sätt rättfärdigar och vidmakthåller kriminella handlingar. För att förebygga och bryta kriminalitet försöker man därför med insatserna identifiera och förändra dessa tankemönster. Man försöker även hjälpa ungdomen att etablera goda vuxenkontakter och hitta meningsfulla fritidsaktiviteter.

Ett nytt vägval är efterföljaren till det som tidigare hette Vägvalet. En skillnad är att Ett nytt vägval ges till ungdomarna individuellt när det ges i öppenvård, och med föräldrarnas medverkan när det är möjligt. På institutioner, där ungdomarna redan befinner sig i en grupp, kan programmet dock ges i gruppformat. Muntliga och skriftliga uppgifter varvas. Deltagarna lär sig fakta om kriminalitet samt att upptäcka och utmana sina kriminella tankar. Man arbetar efter en kognitiv modell, där personens tolkning av händelser (dvs. kriminella tankemönster) utmanas genom att man undersöker vilket faktastöd den har. När man finner att det saknas stöd eller att tolkningen inte verkar rimlig av andra skäl, går man vidare och undersöker andra, alternativa tolkningar. Ungdomen får på så vis upptäcka och utmana de tankemönster som bidrar till att kriminaliteten vidmakthålls.

Omfattning och intensitet

Ett nytt vägval innehåller 15–30 träffar som genomförs minst två gånger per vecka.

Utbildning och licens

Grundläggande behandlingsutbildning som exempelvis socionom eller behandlingsassistent krävs för att gå utbildningen som tar åtta dagar. Det finns krav på licensavtal för verksamheter som vill använda metoden. Både licens och utbildning administreras av stiftelsen Kriminalitet som livsstil. Information om utbildning och licens ges på Pedagogkonsult.se.

Kunskap om insatsens effekter

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning inte identifierat någon relevant systematisk översikt men en primärstudie. Primärstudien har dock inte kvalitetsgranskats och av det skälet redovisas inte författarnas slutsatser.

Ett nytt vägval, ett program för unga som riskerar att återfalla i kriminalitet (SBU.se)

Referenser

  • Bergström, G. (2012). Kriminalitet som livsstil. 5:e reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.
  • Walters, G. D. (1990). The criminal lifestyle. Patterns of serious criminal conduct. Newbury Park, CA: Sage Publications, Inc.
Senast uppdaterad:
Publicerad: