CPP (Child Parent Psychotherapy)

CPP (Child Parent Psychotherapy), en behandling för barn som upplevt påfrestande eller traumatiserande händelser, utvecklades av Alicia Lieberman, Patricia Van Horn och Chandra Ghosh Ippen i början av 2000-talet.

Målgrupp: Barn och unga (0-18 år)

Typ av metod: Insats

Målgrupp

Barn 0-6 år, som upplevt påfrestande eller traumatiserande händelser, samt deras omsorgspersoner.

Syfte

Syftet med CPP är att minska barnets känslo- och beteendemässiga konsekvenser efter traumatiserande händelser samt att skapa eller återskapa trygghet och tillit i samspelet mellan barnet och dess omsorgspersoner.

Innehåll och genomförande

CPP är en relationsbaserad behandling med grund i psykodynamisk utvecklingsteori, anknytning och traumateori. Behandlingen utgår från att små barn är särskilt sårbara för traumatiska händelser och att det kan öka risken för psykisk ohälsa senare i livet. Små barn kan endast reglera sina känslor i relation till sina omsorgspersoner, varför samspelet mellan barn och omsorgsperson är centralt i CPP. Behandlarens roll är att stötta föräldern i att reflektera kring sina egna upplevelser och i att förbättra samspelet med barnet.

Behandlingen är manualbaserad och kan ges till barn som varit med om olika typer av påfrestande eller traumatiska händelser, såsom våld eller övergrepp mot barnet eller någon i dess närhet, dödsfall, omsorgssvikt, olyckor eller katastrofer. Det kan handla både om en enstaka händelse eller om upprepade tillfällen.

Behandlingen delas in i tre olika faser

Bedömningsfas

Innefattar kartläggning av barnets och omsorgspersonernas tidigare traumatiska erfarenheter, deras symtom, behov, utmaningar och styrkor. I denna fas är det även viktigt att se till att barnet och omsorgspersonerna är trygga, att skapa en tillit till behandlaren, göra en behandlingsplan utifrån en gemensam förståelse för det som hänt samt att skapa hopp inför framtiden.

Behandlingsfas

Innefattar interventioner med både barnet och dess omsorgspersoner, utifrån gemensam lek, skapande och rörelse. Syftet är att skapa ett gemensamt traumanarrativ genom att behandlaren guidar och ger emotionellt stöd för att länka det som händer i nuet med tidigare erfarenheter. Behandlaren arbetar även för att förbättra samspelet mellan barnet och omsorgspersonerna gällande deras beteenden och känslomässiga reaktioner. Fokus i denna fas ligger på barnets sensomotorik, uttryck för rädsla, risktagande beteenden och aggressioner samt omsorgspersonernas eventuella användande av bestraffning, hot och nedsättande språk.

Avslutningsfas

Innefattar att ge positiv respons på de förändringar som skett under behandlingen, förbereda barnet och omsorgspersonerna på eventuella symtom som kan återkomma, samtala kring eventuella känslor gällande avslutet samt om deras behov inför framtiden.

CPP tar stor hänsyn till barnets och omsorgspersonernas kulturella värderingar, exempelvis gällande hur känslor uttrycks och hur barn och föräldrar relaterar till varandra.

Omfattning och intensitet

Behandlingen sker veckovis, med 60–90 minuter långa sessioner, under ca ett års tid. Behandlingen kan ske antingen i ett lekrum hos behandlaren alternativt hemma hos familjen.

Utbildning och licens

CPP ges som en uppdragsutbildning av Ericastiftelsen i samarbete med Karlstad Universitet. Behörighet för att gå kursen har de med en yrkes- eller kandidatexamen inom hälso- och sjukvård, socionomexamen eller motsvarande, helst med en grundläggande utbildning i psykoterapi. För att gå kursen krävs också erfarenhet av behandling av barn och deras närstående. Kostnad för utbildningen är 11 125 kr/termin eller 44 500 kr totalt (moms tillkommer).

Kunskap om insatsens effekter

CPP ingår i en systematisk översikt som SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) publicerat: Öppenvårdsinsatser för familjer där barn och utsätts för våld och försummelse. Översikten omfattar tre delar:

  1. en utvärdering av effekter av öppenvårdsinsatser baserat på studier med kvantitativ metod
  2. en utvärdering av barns och föräldrars upplevelser av öppenvårdsinsatser baserat på studier med kvalitativ metod
  3. en utvärdering av kostnadseffektiviteten baserat på ekonomiska studier.

I översikten var CPP en av de insatser till föräldrar och barn vid våld och försummelse där SBU bedömde det vetenskapliga underlaget som otillräckligt. Det innebar att de inte kunde bedöma om insatsen hade positiva eller negativa effekter eller inga effekter alls. Forskningsläget för denna insats och vissa andra insatser, som riktas till samma målgrupp, var oklart. För flera av insatserna fanns det dock exempel på genomförbarhetsstudier.

Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse (sbu.se)

Översiktens resultat har genererat en vetenskaplig kunskapslucka om CPP där bedömningen är att det behövs fler primärstudier vad gäller utfallsmått, mätmetoder som är lämpliga, det behövs större jämförande studier inkluderat utfall som skadliga eller oönskade effekter, mätningar av programtrohet och kostnadseffektivitet samt längre uppföljningstider.

Child Parent Psychotherapy (CPP) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse (sbu.se)

Referenser

  • Lieberman, A. F., Ghosh Ippen, C., & Van Horn, P. (2015). Don’t hit my mommy! A manual for Child-Parent Psychotherapy With Young Children Exposed to Violence and Other Trauma. Washington: Zero to Three
  • Lieberman, A. F., Ghosh Ippen, C., & Van Horn, P. (2006). Child-parent psychotherapy: 6-month follow-up of a randomized controlled trial. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 45(8), 913–918.
Publicerad: