Stängt för underhåll på torsdag

Torsdag den 25 april genomför vi underhållsarbete på socialstyrelsen.se. Arbetet förväntas pågå mellan 13-16. Under tiden kommer du inte åt webbplatsen.

Arbete med e-tjänsterna för legitimation, statsbidrag och beställning av data gör att det inte går att logga in från torsdag kl. 8 till som längst fredag kl. 9.    

Tack för ditt tålamod.

ATV (Alternativ till våld)

Alternativ till våld (ATV) är en metod för behandling av våldsutövare som började utvecklas som en försöksverksamhet i Oslo 1987. Verksamheten bedrivs numera i Norge av stiftelsen Alternativ til Vold, som också ger utbildning, konsultation och handledning i metoden.

Målgrupp: Personer som har utövat fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt eller latent våld i en nära relation

Typ av metod: Insats

Målgrupp

Målgruppen är personer som har utövat fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt eller latent våld i en nära relation och som önskar frivillig behandling.

Syfte

Syftet är att individen ska sluta använda våld och utveckla förmågan att kommunicera, samarbeta och lösa konflikter i nära relationer.

Innehåll och genomförande

ATV utgår från teorin att våld är ett medel för att uppnå och upprätthålla makt och att undkomma känslor av vanmakt. Vanmakt har en vid innebörd och definieras som ett tillstånd där behov, målsättningar och förväntningar inte uppfylls.

Behandlingen kan ges både individuellt och i grupp och genomgår fyra faser. I den första fasen får våldsutövarna beskriva åtminstone tre våldshändelser – den första, den senaste och den värsta. De får besvara många detaljerade och konkreta frågor om vad som hände, var det hände och när, däremot inte om varför. Den konkreta genomgången av våldshändelser ska göra våldsutövarna medvetna om inre signaler som förebådar att de tillgriper våld och lära dem att dra sig ur risksituationer och att avhålla sig från eller avbryta våldsbeteenden.

I den andra fasen ska våldsutövarna inse att de själva har valt våldet som ett av flera möjliga handlingsalternativ, att de har haft en avsikt med det och att de därför bär det fulla ansvaret för våldet. De ska bli medvetna om att det finns andra handlingsalternativ och träna sig att kommunicera och visa andra respekt i situationer som upplevs som konfliktfyllda och känslomässigt påfrestande.

Den tredje fasen ska ge insikt om orsakerna till våldet och vilket sammanhang det har med individens övriga liv. Orsakerna söks i första hand i individens uppväxthistoria, som ofta innehåller upplevelser av våld och kränkningar, i det kulturella sammanhanget och föreställningar om vilka roller och rättigheter som tillkommer kvinnor och män, i vanan att bagatellisera våldet och ge den utsatta skulden, och i individens bristande sociala färdigheter och bristande förmåga att uttrycka känslor, kommunicera, visa empati och samarbeta.

Den fjärde och sista fasen ägnas åt inlevelse i konsekvenserna av våldet för dem som har utsatts för det, partner och barn. Här genomförs övningar där våldsutövaren får ta de utsattas positioner och försöka leva sig in i hur våldet har påverkat dem. Inlevelsen med de utsatta ses om en viktig spärr mot att ta till våld igen.

Omfattning och intensitet

Behandlingstiden anpassas efter våldsutövarens behov och varierar mycket. Med ett möte i veckan är genomsnittet för gruppbehandling något mellan 15 månader och två år och för individuell behandling mellan åtta och tio månader.

Utbildning och licens

Kurser för behandlare ges av ATV i Norge. Kurserna är öppna även för svenskar.

Kunskap om insatsens effekter

Socialstyrelsen har sammanställt forskning om metoder för arbete med våldsutövare i nära relationer. Översikten Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer visar att det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd i forskningslitteraturen för att någon behandlingsmetod ska kunna rekommenderas som den som i första hand bör användas. I översikten beskrivs både metoder som har utvärderats med slutsatsen att de har posi-tiva effekter och metoder som inte har effektutvärderats men som används i Sverige. Metoderna har flera likheter.

Referenser

  • Isdal, Per. Meningen med våld. Stockholm: Gothia; 2001
  • Råkil, Marius. Menns vold mot kvinner: behandlingserfaringer og kunnskapsstatus. Oslo: Universitetsforl.; 2002.
Publicerad: