ABC (The Attachment and Biobehavioral Catch-up)

Målgrupp

Målgruppen är föräldrar eller omsorgspersoner (familjehemsföräldrar och adoptivföräldrar) samt barn 6–48 månader där det finns ett behov av att stärka anknytningen, antingen beroende på vad barnet har upplevt eller förälderns problem.

Syfte

Programmet fokuserar på att öka vårdnadshavarens förmåga att vara lyhörd och uppmärksam på barnet samt att ett erbjuda en trygg, förutsägbar och varm miljö. Ytterligare ett syfte med programmet är att hjälpa barnet att reglera sitt beteende och känslor genom att stärka anknytningen mellan förälder och barn.

Innehåll och genomförande

Programmet utvecklades från början för familjehem där det placerade barnet var 6–24 månader. Senare riktade sig programmet även till familjer aktuella i barnskyddsteam på grund av att föräldern hade psykiska problem, missbruk, eller att det förekom våld i hemmet. Numera finns en variant av programmet även för barn i 24–48 månader.

Programmet bygger på anknytningsteori och kunskap om stress ur ett neurobiologiskt perspektiv. Programmet har tre kärnkomponenter som syftar till att öka barnets förmåga att reglera beteende och känslor genom att stärka anknytningen och göra barnets miljö tryggare.

1. Den första komponenten handlar om att öka förälderns lyhördhet och följsamhet till barnet.
2. Den andra fokuserar på hur föräldern kan skapa en förutsägbar, varm och trygg miljö.
3. Den tredje komponenten handlar om att stärka förälderns förmåga att uppmärksamma och tolka barnets känslor, och därmed i förlängningen barnets egen förmåga att uttrycka och förstå sina känslor.

Därtill försöker ABC även att hjälpa föräldern att minska beteenden som kan vara skrämmande eller överväldigande för barnet.

Omfattning och intensitet

Programmet ges vid tio tillfällen under tio veckor om cirka 60 minuter i hemmet. Föräldern får hemarbeten att göra mellan tillfällena.

Föräldern får en coach som kommer till hemmet en gång per vecka under tio veckor. Under dessa träffar umgås förälder och barn och coachen sitter med. Coachen kommenterar när föräldern gör sådant som är positivt. Träffarna filmas så att både coachen och föräldern kan titta efteråt. Mellan träffarna får föräldern göra hemuppgifter, till exempel att observera och tolka barnets beteende.

Utbildning och licens

För att ge insatsen behöver man gå en utbildning och bli certifierad föräldracoach. Utbildningen ges av universitetet i Delaware, USA, där programmet är framtaget och pågår under ett år. Certifieringen gäller i två år.

Utbildningen gäller barn 6–24 månader. När man har blivit certifierad kan man även komplettera utbildningen för barn 24–48 månader.

För information om utbildningen kan man kontakta universitetet i Delaware. Utbildningen kostar USD 7 000. Kontaktperson för programmet i Sverige är Anna Amilon: annaamilon.se/

Det finns inget krav på licensavtal för verksamheter som vill använda metoden.

Kunskap om insatsens effekter

ABC ingår i två systematiska översikter av SBU när det gäller insatser för barn som upplevt våld och försummelse respektive för barn i familjehem. SBU har också publicerat ett upplysningssvar avseende insatser för adopterade barn där ABC ingår. Sammanfattningsvis tyder översikterna på att ABC kan ha positiva effekter på anknytningen hos barn i dessa målgrupper. Men det vetenskapliga stödet är begränsat. Bland annat saknas studier från den svenska kontexten. Det rapporteras dock inga negativa resultat.

Effekten på anknytningen när barnet upplevt våld och försummelse

I översikten Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse (sbu.se) ingår ABC i den del som berör effekter av öppenvårdsinsatser baserat på studier med kvantitativ metod. När det gäller ABC konstaterar SBU att insatser med fokus på att stärka små barns anknytning till vårdnadshavaren kan bidra till att färre barn får en desorganiserad anknytning, vilket är förknippat med bland annat psykisk ohälsa. Det vetenskapliga stödet för ABC bedömdes dock som begränsat, beroende på vissa brister i forskningsmetodiken bland annat.

Effekten på anknytningen hos familjehemsplacerade barn

I översikten Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn (sbu.se) konstaterar SBU att ABC-programmet kan bidra till att minska så kallade internaliserande symtom hos familjehemsplacerade barn. Även här är det vetenskapliga stödet begränsat, beroende på bland annat brister i utfallsmått.

Effekten på anknytningen hos adopterade barn

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning och kvalitetsgranskning inkluderat en systematisk översikt om Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos adopterade barn (sbu.se). Resultatet visade att det saknades systematiska översikter av god kvalitet på området adopterade barns hälsa, men att det fanns fyra randomiserade kontrollerade studier, varav en berör ABC. Primärstudierna har inte kvalitetsgranskats och författarnas slutsatser presenteras inte, men studierna finns redovisade i rapporten.

Det finns inga översikter (på svenska) som tar upp andra målgrupper som till exempel

• föräldrar som har eller har haft psykiska problem eller missbruk, eller
• barn i risk för att bli utsatta för våld eller försummelse.

Referenser

• Attachment and Biobehavioral Catchup Program.
  Information hämtad september 2021 på: http://www.abcintervention.org/about/.
• Dozier, M., Peloso, E., Lindhiem, O., Gordon, M. K., Manni, M., Sepulveda, S., Ackerman, J., Bernier, A. & Levine, S. (2006). Developing evidence-based interventions for foster children: An example of a randomized clinical trial with infants and toddlers. Journal of Social Issues, 62, 767–785.