Nytt kunskapsstöd ska bidra till en stärkt förlossningsvård

Socialstyrelsen publicerar i dag ett kunskapsstöd för graviditet, förlossning och eftervård med totalt 36 rekommendationer inom nio olika områden. Kunskapsstödet vänder sig till personal som möter gravida och nyförlösta i någon del av vårdkedjan under graviditet, förlossning och den första tiden efter förlossningen.

– Syftet med kunskapsstödet är att främja en mer jämlik vård över landet som ges på rätt nivå med rätt kompetens. Det är också viktigt med individanpassad vård, som bygger på respekt för den födande kvinnans situation och som syftar till att skapa trygghet före, under och efter förlossning, säger Inga-Maj Andersson, utredare vid Socialstyrelsen.

Bland rekommendationerna finns exempelvis flera som handlar om multiprofessionellt och specialiserat stöd vid psykisk ohälsa och förlossningsrädsla liksom även vid fetma och substansbruk. Det finns också rekommendationer kring hur förlossningsbristningar bör motverkas och följas upp.

– Exempelvis rekommenderar vi att de med risk för bristningar erbjuds samtal inför förlossning, och särskild planering vid behov. Vi rekommenderar också flera kontroller efteråt, både direkt vid själva förlossningen och efter ett antal veckor för att diagnostisera och behandla eventuella bristningar, säger Susanne Åhlund, utredare vid Socialstyrelsen.

Viktigt med kontinuitet

Tidigare rapporter från Socialstyrelsen och andra aktörer har visat på att det kan vara svårt för nyförlösta att veta vart de ska vända sig. En del upplever brist på tillgänglighet och att de inte är förberedda på hälsoproblem samt att det finns brister i uppföljningen efter förlossningen.

– Det finns en välfungerande mödrahälsovård i Sverige i dag där man är bra på att identifiera risker, sjukdomar och komplikationer under graviditeten. Det som framkommit i flera rapporter är dock att det som kvinnor saknar är kontinuitet och trygghet även efter förlossningen, säger Inga-Maj Andersson.

– I kunskapsstödet trycker vi därför mycket på vikten av kontinuitet i förlossningsvården. Det ska finnas en tydlig vårdkedja så att kvinnan vet vart hon ska vända sig under hela tiden före, under och efter förlossning.

Bland rekommendationerna som rör eftervården och kontinuitet finns exempelvis att vården bör erbjuda en plan för uppföljning efter förlossningen. Det kan handla om fysiska och psykiska problem som uppstår, liksom amningsstöd. Socialstyrelsen rekommenderar även ett första uppföljande samtal med den barnmorska som var med vid förlossningen, samt ytterligare uppföljningar och bedömningar efter förlossning.

Dessutom rekommenderas möjlighet till familjecentrerad samvård på BB, där eventuell partner får stanna kvar, samt en vårdtid som beslutas i samråd med den nyförlösta.

– Detta är åtgärder som kan öka tryggheten och minska stressen hos den nyförlösta och därmed leda till andra positiva effekter. Om en kvinna upplever att hon får ha sin partner kvar på BB och inte känner att hon skickas hem för tidigt, så kan det till exempel betyda att hon inte behöver uppsöka akutvård efter förlossningen, säger Susanne Åhlund.

Samma barnmorska kan vara ett alternativ

Socialstyrelsen lyfter också fram att vården på olika sätt kan arbeta för barnmorskekontinuitet i vårdkedjan. Ett sätt kan vara att samma barnmorska eller grupp av barnmorskor, i de fall där förutsättningar och behov finns, kan följa kvinnan genom graviditet, förlossning och i eftervården.

– Exempelvis har kvinnor som är förlossningsrädda ett stort behov av trygghet och då är kontinuitet i relationen med barnmorskan av stor betydelse. Samtidigt är detta en rekommendation som kräver en omställning för vården och som därmed inte fungerar överallt, till exempel kan det vara svårare där det är långa avstånd, säger Inga-Maj Andersson