Nio av tio stora kommuner har fältarbetare som arbetar med barn och unga

Publicerad:
Fältarbetare gör ett viktigt arbete för att tidigt fånga upp barn och unga som lever i utsatthet eller är i riskzonen för att hamna i en negativ utveckling och kriminalitet. Nästan nio av tio stora kommuner och stadsdelar bedriver socialt fältarbete, medan andelen är lägre i mindre kommuner. Det visar Socialstyrelsens första nationella kartläggning på området.

Alla kommuner har ett ansvar enligt socialtjänstlagen att arbeta uppsökande och förebyggande med barn och unga. Ett av flera sätt att göra det på är genom att ha fältarbetare på platser där barn och unga befinner sig.

– Samhället behöver göra mer för att förebygga att barn och unga hamnar i en ogynnsam utveckling som kan leda till kriminalitet eller andra sociala problem. De tidiga stödinsatserna från socialtjänsten, vården och skolan behöver utökas så att problem fångas upp innan de blir akuta. Här kan fältarbetare bidra med viktiga insatser genom att möta barn och unga i deras miljöer och även tidigt upptäcka de som behöver hänvisas vidare till rätt stöd, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör.

I kartläggningen uppger nästan 60 procent av alla kommuner och stadsdelar som svarat på myndighetens enkät att de har minst en fältverksamhet. Bland stora kommuner, med över 70 000 invånare, är andelen närmare 90 procent. Nästintill alla kommuner med utsatta områden har fältverksamheter, och där är antalet fältarbetare i verksamheterna fler än i andra kommuner. Uppskattningsvis finns det omkring 700 kommunalt anställda fältarbetare i landet som huvudsakligen arbetar uppsökande och förebyggande med barn och unga, ofta i samverkan med andra aktörer.

– Hur kommunerna organiserar det uppsökande arbetet skiljer sig åt, exempelvis beroende på kommunens storlek och hur kommunens förebyggande arbete ser ut i övrigt. Det går inte att säga att alla kommuner måste ha fältarbetare, men det är viktigt att varje kommun ser över hur de arbetar uppsökande och förebyggande utifrån hur behoven ser ut, säger Therese Olmsäter, utredare på Socialstyrelsen.

De arenor där flest fältarbetare verkar är offentliga utomhusmiljöer som parker, torg, bostadsområden och idrottsplatser. Det är också vanligt med fältarbete vid olika evenemang, i skolor, på fritidsgårdar och i särskilt utpekade riskmiljöer. Över 80 procent av fältverksamheterna i kartläggningen använder även sociala medier, främst för att sprida information men även för att ha kontakt med barn och ungdomar. Vanligast är att fältarbetarna arbetar med barn och unga i 12–18-årsåldern. Överlag visar kartläggningen också på en stor variation i hur och var fältarbetarna arbetar.

– Det är en styrka att fältarbetet är flexibelt och kan anpassas efter situationen lokalt. Syftet med fältverksamheten kan variera från att förebygga kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och utanförskap till att bidra till en trygg ungdomstillvaro överlag och att göra socialtjänsten mer tillgänglig. Det är också vanligt att fältarbetare har i uppdrag att kartlägga situationen för barn och unga i ett område och föra den kunskapen vidare till andra aktörer, säger Therese Olmsäter.

Pandemin har försvårat arbetet

I kartläggningen framkommer att pandemin har påverkat kontinuiteten och möjligheten till långsiktighet i fältarbetet. När arbetet i inomhusmiljöer som skolor och på olika mötesplatser för barn och unga har ställts in, uppger många fältarbetare att de har träffat färre ungdomar än före pandemin.

– Behovet av att arbeta långsiktigt återkommer i våra intervjuer med fältarbetare. Många beskriver vikten av att bygga relationer över tid med barn och unga, men även med personal på skolor, fritidsgårdar, polis och i socialtjänsten, säger Therese Olmsäter.

I enkäten uppger kommunerna att drygt hälften av fältverksamheterna, 55 procent, har haft sin nuvarande verksamhet i sju år eller längre. Knappt tio procent av verksamheterna har funnits mindre än ett år.

Fakta:

  • I Socialstyrelsens kartläggning används benämningen fältarbetare för kommunalt anställda vars uttalade och huvudsakliga arbetsuppgift är att bedriva socialt fältarbete med barn och unga enligt socialtjänstlagen. Det finns flera andra benämningar på dem som arbetar i fältverksamheter, exempelvis fältsekreterare, fältassistenter och ungdomscoacher.
  • Kartläggningen bygger på intervjuer med fältarbetare i ett antal kommuner samt en enkät till landets samtliga kommuner. I enkäten frågade Socialstyrelsen om fältverksamheter som fanns i juni 2021. Svarsfrekvensen var 79 procent.
  • Kartläggningen har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag om sociala insatser i utsatta områden. Inom uppdraget har myndigheten även samlat exempel på metoder och arbetssätt för att förebygga normbrytande beteende och brott bland barn och unga. Socialstyrelsen betalar åren 2021–2023 också ut statsbidrag till sociala insatser i kommuner med utsatta områden. Utöver det har myndigheten tagit fram rekommendationer om kunskapsbaserade insatser för barn med normbrytande beteende och risk för återfall i brott.

Kontakt

Therese Olmsäter
Telefon: 075-247 44 58