Antalet vårdplatser ökar i Sverige – men fortsatt arbete krävs

Jämfört med föregående år har antalet disponibla vårdplatser ökat med 529 platser, samtidigt som behovet av vårdplatser har minskat med 145 platser. I dag saknar svensk hälso- och sjukvård i genomsnitt 1 191 somatiska vårdplatser varje dag.

Fler regioner ökar kapaciteten

Socialstyrelsen har följt tillgången på vårdplatser i fyra år och läget har successivt förbättrats: bristen har minskat lite varje år till följd av ett minskat behov av sluten vård. I år är dock första året som antalet disponibla vårdplatser har ökat, samtidigt som behovet av vårdplatser har minskat.

Under året har 16 regioner öppnat nya vårdplatser, och 14 regioner har minskat sin vårdplatsbrist. I regionerna varierar ökningarna av disponibla vårdplatser stort, från 5 till 201 nya vårdplatser. Störst ökning har skett i Region Stockholm med 201 fler vårdplatser, följt av Region Skåne med 136 nya platser.

Socialstyrelsens tidigare bedömning, att det är möjligt att nå balans mellan behov och vårdplatskapacitet i slutet av 2027, kvarstår i årets uppföljning. Det förutsätter att 2025 års positiva utveckling fortsätter de kommande två åren.    

– Vi ser en positiv utveckling, tillgången till vårdplatser är avgörande för att patienter ska få en god och säker vård i rätt tid. För att nå balans mellan behov och vårdplatskapacitet till slutet av nästa år, 2027, behöver regionerna både fortsätta öppna fler vårdplatser och samtidigt minska behovet av sluten vård. Det kräver ett fortsatt målmedvetet arbete med bemanning, arbetssätt och vårdflöden, säger Björn Eriksson.

Hela systemet behöver bidra för att nå balans

Socialstyrelsen pekar på att arbetet för att minska behovet av vårdplatser behöver intensifieras ytterligare. En viktig fråga för såväl de patienter som vårdas, som hälso- och sjukvårdens aktörer, patienter och för att frigöra kapacitet är den stora andelen patienter som är redo att skrivas ut till hemmet eller till kommunal vård och omsorg, men som fortfarande vårdas på sjukhus.

I dag upptar utskrivningsklara patienter cirka 4,8 procent av vårdplatserna vilket, om alla regioner når målnivån som är 2,4 %, motsvarar det omkring 270 vårdplatser nationellt. Andelen har dessutom ökat i flera regioner.

– Här behöver regionerna och kommunerna tillsammans säkerställa att patienter tas om hand på ett planerat, effektivt och omsorgsfullt sätt. Från den 1 juli förtydligas kravet på att kommuner och regioner ska samverka kring planeringen av vården så att primärvården kan möta upp, säger Mattias Fredricson, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Viktigt även för Sveriges beredskap

Socialstyrelsen betonar att vårdplatsfrågan inte enbart handlar om dagens patienter, utan också om Sveriges beredskap vid kriser och krig.

– Sveriges vårdresurser måste kunna hantera även större kriser och masskadehändelser, inte minst sett ur ett Nato-perspektiv. För att säkra sjukvårdens långsiktiga robusthet behöver vi ha balans mellan behov och vårdplatskapacitet i vardagen. Det finns inga genvägar, säger Björn Eriksson.

Fyra regioner når riktvärdena

I årets analys bedöms fyra regioner ha tillräcklig vårdplatskapacitet enligt Socialstyrelsens riktvärden: Stockholm, Kalmar län, Gotland och Jönköpings län.

Socialstyrelsen kommer att fortsätta arbetet tillsammans med regionerna för att öka takten i omställningen. Myndigheten har bland annat tagit fram säsongsanpassade månadsvisa riktvärden som bättre tar hänsyn till säsongsvariationer i vårdbehovet.

– Regionerna behöver använda riktvärdena som ett konkret stöd i planeringen och bryta ner dem till sjukhus-, verksamhets och avdelningsnivå. Genom att arbeta för att stärka såväl sjukhusvården som primärvården så säkrar vi att vårdsystemet blir långsiktigt robust, säger Björn Eriksson.