När pandemin sköljde över Sverige och världen vårvintern 2020 och sedan Ryssland påbörjade anfallskriget mot Ukraina våren 2022 har takten ökat markant för att stärka beredskapen. Socialstyrelsen har anförtrotts ett antal regeringsuppdrag med syfte att höja beredskapen inom flera områden som har betydelse för totalförsvaret. Flera av uppdragen har avrapporterats och många uppdrag pågår ännu.

Ett av uppdragen som idag lämnas till regeringen, och som Socialstyrelsen tagit fram tillsammans med länsstyrelserna, handlar om hur beredskapen kan stärkas inom den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Prioriterade områden för stärkt beredskap

Tidigare har myndigheten gjort en översyn och kartläggning av beredskapsläget inom vården och omsorgen i kommunerna och även tagit fram en långsiktig plan för hur det fortsatta arbetet kan bedrivas. Nu kommer myndigheten även med flera förslag på vilka delar som är viktiga för att stärka krisberedskapen så att behov som uppstår under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig kan hanteras.

– Det är angeläget att åtgärder för att stärka beredskapen sker inom just dessa områden för att säkerställa att vård- och omsorgstagare får den vård och insatser de behöver även vid kriser och ansträngda förhållanden. Inte minst med tanke på att det säkerhetspolitiska läget har blivit så pass mycket sämre, säger Maria Carlund, utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har därför tillsammans med länsstyrelserna identifierat ett antal prioriterade områden med förslag på åtgärder för hur arbetet kan bedrivas. Bland annat behöver en utvecklad struktur för bättre samverkan på såväl lokal, regional som central nivå tas fram. Målet är att detta ska vara klart till 2025.

Behov av särskild plan för att upprätthålla rimlig nivå

Kommuner och andra arbetsgivare behöver se till att samhällsviktiga verksamheter som vården och omsorgen ska kunna fortsätta fungera på en rimlig nivå även vid avbrott och störningar, kriser och vid höjd beredskap.

– Det kan handla om försörjningen av viktiga resurser som el, vatten och värme, men även att tillgången till personal, livsmedel och läkemedel säkras. För detta krävs att åtgärder genomförs, exempelvis att kontinuitetsplaner tas fram, säger Maria Carlund.

Även planer för att exempelvis kunna evakuera ett äldreboende eller personer som får omsorg via hemtjänsten behöver finnas. Det skulle kunna bli nödvändigt vid extrema väderfenomen som översvämningar och värmeböljor, befolkningsförflyttningar förutom vid andra fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig.

Behov av ytterligare utbildning och övning

En annan sak som Socialstyrelsen lyfter fram är behovet av mer utbildning och övning. Enligt den kartläggning som tidigare gjordes har många av landets kommuner inte haft egna eller deltagit i några andra övningar kopplat till civilt försvar under de senaste tre åren.

– För att bistå kommunerna kommer länsstyrelserna att stödja dem i utbildnings- och övningsarbetet och Socialstyrelsen har tagit fram ett utbildningsmaterial om hälso- och sjukvårdens roll i totalförsvaret som redovisades redan i höstas, säger Maria Carlund.

Socialstyrelsen konstaterar att kommunerna uttryckt ett behov av ökade resurser för beredskapsplanering och för att kunna höja kapaciteten när det gäller utbildning och övning. Myndigheten kommer, tillsammans med länsstyrelserna, som fått ett särskilt regeringsuppdrag, att fortsatt stödja kommunerna i deras arbete med den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänstens beredskap.

Stöd för arbetet med krisberedskapen riktat till kommunerna kommer att presenteras som ett helt nytt tema på webbplatsen Kunskapsguiden.se där kunskapsstödjande material från Socialstyrelsen och andra myndigheter samlas.