Nu lanseras ett nationellt hälsoprogram för barn och unga

Det finns regionala ojämlikheter i vilket stöd barn och unga får under uppväxten. Skillnaderna märks särskilt inom elevhälsan.

På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen, tillsammans med fem andra myndigheter, tagit fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga i syfte att ge en mer likvärdiga insatser.

– Nu tas för första gången ett samlat grepp för att alla barn och unga 0-20 år ska följas upp regelbundet så att vi tidigt upptäcker om någon mår dåligt eller behöver mer stöd. Alla barn och unga ska få samma förutsättningar, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.

– Det vi nu har tagit fram är ett standardiserat och kunskapsbaserat hälsoprogram där vi fyller på med kunskap till vård- och omsorgspersonal kring till exempel levnadsvanor och tillväxt. Målet är jämlik hälsa i flera dimensioner: geografiskt, socialt, psykiskt och fysiskt, säger Maria Areblad, enhetschef på Socialstyrelsen.

Mer regelbunden uppföljning

För att kunna ge ett mer likvärdigt stöd, behöver de som jobbar inom vård och omsorg träffa barn, unga och deras föräldrar mer regelbundet och jämnt fördelat över uppväxtåren.

– När barnen är små sker ganska täta kontakter. När de når skolåldern glesas besöken ut, och ibland är tandvården den enda aktör som följer barnen hela vägen. Det nationella hälsoprogrammet sätter en standard för när och hur ofta vi bör träffa barnen och vad som ska tas upp i dessa möten, säger Björn Eriksson.

Fler hälsobesök

Kärnan i hälsoprogrammet är hälsobesök, hälsosamtal och stöd för föräldrar i att vara föräldrar. Nytt är bland annat:

• Upp till 6 nya hälsobesök, varav upp till 4 sker i skolan.
• Kompletterande insatser i de hälsobesök som redan görs.
• Större tydlighet i vem som ansvarar för vad. De som möter barn och unga i arbetet ska veta både vad de själva förväntas göra, och vad andra aktörer runt barn och unga gör.
• Socialtjänsten får en tydligare roll i att genomföra föräldrastödjande insatser med fokus på jämställt föräldraskap och stärkt föräldra-barn-relation.

Stöd för övergångar mellan verksamheter

För att underlätta samarbete kring barnen och minska risken för att någon faller mellan stolarna, måste övergångarna mellan olika verksamheter fungera smidigt. Till exempel när ett barn går från barnhälsovården till elevhälsan, eller när de besök och samtal som görs inom hälsoprogrammet visar att ytterligare insatser behövs, till exempel av barn- och ungdomspsykiatrin eller barnmedicin.

– Hälsoprogrammet gör det enklare att samarbeta över verksamhetsgränser genom att exempelvis visa vem som ansvarar för vad och via checklistor underlätta vid övergångar, säger Maria Areblad.

Kunskap samlas på ett ställe

Genom hälsoprogrammet samlas ny och befintlig kunskap på en plats. Det ska vara lätt att hitta rätt och få en helhetsbild – både för barn och unga, föräldrar och vård- och omsorgspersonal.

– Hälsoprogrammet kompletterar material som redan finns, till exempel barnhälsovårdens rikshandbok som beskriver hur barn ska följas upp till och med 5 års ålder. Hälsoprogrammet blir därför extra viktigt för vård- och omsorgspersonal som möter barn och unga i olika åldrar upp till 20 år, säger Maria Areblad.

Nästa steg

Under hösten fortsätter arbetet genom att, i dialog med kommuner och regioner, ta fram en strategi för implementering och en plan för fortsatt utveckling och förvaltning. De delarna redovisas i januari 2027

– Hälsoprogrammet kan nu börja implementeras, och vi hoppas att alla barn och unga får uppleva det inom något år, eller när man har nästa inplanerade besök, säger Maria Areblad.