Färre nya fall av depression och ångest – men adhd fortsätter öka

Socialstyrelsens registerbaserade kartläggning visar att utvecklingen av psykiatriska diagnoser bland barn och unga vuxna har förändrats. Diagnosticeringen av nya fall av depression och ångestsyndrom minskar, samtidigt som nya fall av adhd fortsätter att öka.

– Det ser ut som att den psykiska ohälsan minskar, men det är för tidigt att dra en sådan slutsats. Det är viktigt att fortsätta fokusera på att barn och unga som mår psykiskt dåligt får rätt vård, säger Lars Almroth, sjukvårdsdirektör på Socialstyrelsen.

Färre nya diagnoser av depression och ångest

Bland barn 10–17 år har nya fall av depression minskat sedan 2021, framför allt bland flickor. Även nya fall av ångestsyndrom minskar bland flickor sedan 2023.

Den kraftiga ökningen av nya fall av avsiktlig självskada bland flickor 10–17 år under pandemin har inte gått tillbaka. I stället har nivån planat ut på en fortsatt hög nivå. Någon motsvarande ökning syns inte bland pojkar eller unga vuxna.

Bland unga vuxna 18–24 år har både diagnoserna för depression och ångestsyndrom minskat under flera år. Socialstyrelsen kan inte säga vad minskningen beror på. En möjlig förklaring är att en del unga faktiskt mår bättre. En annan är att mer vård sker i primärvården, där diagnoser ännu inte registreras i Socialstyrelsens nationella patientregister.

– Men vi behöver vara försiktiga med att dra slutsatsen att unga mår bättre bara för att färre depressioner och ångestsyndrom registreras. Det kan finnas flera förklaringar och utvecklingen behöver följas noga, säger Susanne Buchmayer, medicinsk sakkunnig på Socialstyrelsen.

Adhd-diagnoser fortsätter öka

Nya fall av adhd fortsätter att öka, särskilt bland flickor 10–17 år och unga kvinnor. Socialstyrelsen uppskattar att nära 14 procent av pojkar och drygt 9 procent av flickor 10–17 år hade en adhd-diagnos 2025.

Även autismdiagnoserna har ökat kraftigt över tid. Nya fall har dock planat ut eller minskat i flera grupper under de senaste åren. Bland unga vuxna 18–24 år hade 5,5 procent av männen och 4,5 procent av kvinnorna en autismdiagnos 2025.

Utifrån rapporten vill Socialstyrelsen påtala vikten av breda utredningar där även andra möjliga förklaringar till symtom och eventuell samsjuklighet uppmärksammas.

– Bakom varje diagnos finns en ung person som behöver rätt stöd. Därför är det viktigt att vi inte bara följer hur diagnoserna utvecklas, utan också förstår vad som ligger bakom förändringarna och säkerställer att unga får rätt hjälp, säger Lars Almroth.

Socialstyrelsen ser det som angeläget att fortsätta följa utvecklingen och öka kunskapen om varför olika psykiatriska diagnoser ökar eller minskar. Myndigheten understryker också vikten av tidiga insatser och att bedömning av möjliga diagnoser och samsjuklighet inte missas vid neuropsykiatriska utredningar.