Vad är sant om adhd?

Frågan har inget enkelt svar. Kunskapen om våra sätt att fungera har ökat. Dagens samhälle och vi själva ställer höga krav på vår förmåga att kunna fokusera, anpassa oss och hejda våra impulser. Även denna förväntan på en hög funktionsnivå kan bidra till att fler känner igen sig i diagnosen.

Många kan känna igen sig i symtom för adhd, men för att få en diagnos behöver man också ha en tydlig funktionsnedsättning. Eftersom dagens samhälle och vi själva ställer höga krav på funktion i de områden som innefattas av adhd, kan många personer uppleva att de har en funktionsnedsättning.

Nej. Socialstyrelsens nationella riktlinjer betonar vikten av tidiga insatser, även före utredning och eventuell diagnos. Det kan exempelvis handla om insatser från primärvården, socialtjänsten eller skolan. Skolan ska också erbjuda stöd till barn utifrån behov, inte enbart utifrån diagnos. Många kan ha nytta av egna strategier som kan användas utan adhd-diagnos. Det kan handla om att planera dagen, att se över sina ät-, sömn- och skärmvanor, eller att hitta en bättre balans mellan vila och aktivitet.

Det är viktigt att förstå vad som ligger bakom svårigheterna som man upplever. Även andra faktorer, som till exempel hög stressnivå eller ångest, kan ge liknande symtom som adhd. Därför är det viktigt att undersöka vad som orsakar besvären, för att sedan kunna erbjuda rätt hjälp. Om vården misstänker att det kan handla om en adhd-diagnos, har Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommendationer hur en utredning bör går till.

Nej. Det finns inga specifika tester som kan visa om en person har adhd eller inte. Diagnosen ställs utifrån symtom och svårigheter som beskrivs av personen som söker vård och de anhöriga. Vissa psykologiska tester kan användas som verktyg för att ge en tydligare bild av problemen.

Socialstyrelsen rekommenderar att utredningen genomförs inom den specialiserade vården av psykolog och läkare. I en utredning kartläggs personens psykiska symtom, svårigheter och styrkor, hur de påverkar vardagen och hur de har utvecklats över tid. Man undersöker också om symtomen bättre kan förklaras av någon annan orsak än adhd, eller om det samtidigt finns symtom för andra diagnoser.

Symtomen för adhd kan se olika ut hos en person vid olika tidpunkter. Det kan också vara så att olika personer i vården tolkar symtomen lite olika och ser olika förklaringar.

Alla behöver inte ta medicin. För vissa räcker det med ökad kunskap om individuella svårigheter och med anpassningar. Socialstyrelsens nationella riktlinjer betonar att läkemedel är en effektiv och viktig del av behandlingen vid adhd, men att den aldrig ska stå helt ensam, utan kombineras med andra insatser.

Adhd-medicin är inget botemedel, utan dämpar symtom på uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och hyperaktivitet. De allra flesta adhd-mediciner är designade för att verka under de timmar du är vaken, arbetar eller går i skolan, och går sedan ur kroppen framåt kvällen.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer betonar att läkemedel är en effektiv och viktig del av behandlingen vid adhd, men att den aldrig ska stå helt ensam, utan kombineras med andra insatser.