Social tjänstehund
Målgrupp: Äldre
Typ av metod: Insats
Syfte: Att förbättra äldres hälsa och välbefinnande, i särskilda boenden.
Finns metoden i Socialstyrelsens publicerade nationella riktlinjer eller rekommendationer?
Nej, Socialstyrelsen har inte tagit ställning till metoden enligt processen att ta fram nationella riktlinjer eller rekommendationer. Läs vidare i Rekommendationer i nationella riktlinjer.
Kunskapsunderlag – status: Systematisk genomgång – det saknades tillförlitlig effektforskning.
En bred och systematisk litteratursökning har genomförts, och identifierad forskning är otillräcklig för att bedöma insatsens effekt. Notera publiceringsdatum - forskningsläget kan ha ändrats sedan dess. Läs vidare i Om metodguiden, bedömningsmetoder och insatsers effekter.
Målgrupp
Äldre personer som bor i särskilt boende.
Syfte
Syftet med insatsen är att förbättra äldres hälsa och välbefinnande, i särskilda boenden.
Innehåll och genomförande
Det finns flera varianter av arbete med djur i vården. De enklare varianterna kallas ofta djurassisterade aktiviteter (engelska animal assisted activities) och går ut på att man har med ett djur som kan underlätta vårdsituationen för patienten. Djuret ska här ge stimulans och aktivera, till exempel till promenader. När det rör sig om en målinriktad insats där djuret är en integrerad del i vård- och behandlingsprocessen och den tillhandahålls av särskilt tränade experter kallas det ofta för djurassisterad terapi (engelska animal assisted therapy).
Vårdhundsprogram bör vara upprepade, eventuellt schemalagda och i närvaro av en för syftet utvald och tränad hund med förare som besöker de äldre. Programmet ska innehålla individuella sessioner, eventuellt i kombination med gruppaktiviteter, och fungera som en social aktivitet, målinriktad träning eller behandling.
Vårdhund kan användas som en allmän insats för alla personer i särskilt boende som önskar det och som bedömts lämpliga. Vårdhund kan även ges som individuellt behovsprövad insats till en äldre person.
Omfattning och intensitet
Uppgifter om omfattning och intensitet saknas i forskningslitteraturen.
Utbildning och licens
En standard för vårdhundar har tagits fram av Swedish Standards Institute. Där definieras begreppet vårdhund och den utbildning som vårdhunden och dess förare ska ha för att certifieras som vårdhundsekipage.
Kunskap om insatsens effekter
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)
SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning, relevansgranskning och bedömning av risk för bias identifierat fyra systematiska översikter. Författarna till översikterna drog slutsatsen att det för de flesta utfallsmått, som livskvalitet och funktion i vardagsaktiviteter, inte gick att säkerställa någon effekt av hundassisterade interventioner för äldre i särskilt boende. De studier som var inkluderade i översikterna var små, hade metodologiska brister och skiljde sig åt vad gäller jämförda interventioner och jämförelser, vilket gör att det finns stora osäkerheter i resultaten. Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.
Upplysningstjänsten har även identifierat fyra relevanta systematiska översikter som bedömts ha hög risk för bias. Författarnas slutsatser redovisas därför inte i svaret.
Sociala tjänstehundar i särskilda boenden för äldre (sbu.se)
Socialstyrelsen
Tidigare (2014) bedömde Socialstyrelsen att det vetenskapliga underlaget var otillräckligt för att kunna göra en bedömning av insatsens effekter. Resultaten indikerade dock på att det kunde finnas positiva effekter på depression och upplevd ensamhet.
Källor för beskrivning av metoden
- Vårdhund för äldre i särskilt boende. En systematisk översikt om effekter och vetenskapligt stöd. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
- Vårdhundsteam inom äldreomsorg, demensvård och rehabilitering för vuxna efter förvärvad hjärnskada – Krav på utbildning. SIS. Swedish Standards Institute; 2013.