Flera nyheter när riktlinjerna för strokevården ses över
Våren 2018 presenterades den senaste versionen av de nationella riktlinjerna för strokevård men redan nu kommer en ny version med flera nyheter och uppdateringar.
– Det händer mycket inom forskningen. Vi har därför gjort en översyn och bland annat lagt till sex helt nya rekommendationer, säger Johanna Kain, projektledare på Socialstyrelsen.
Flera befintliga rekommendationer har dessutom uppdaterats, främst inom områdena rehabilitering och uppföljning. Socialstyrelsen har även tagit fram en ny kod som hälso- och sjukvården kan använda för att registrera att patienter fått en strukturerad uppföljning efter en stroke.
– Nu kan Socialstyrelsen bättre följa upp hur detta erbjuds ute i landet, säger Johanna Kain.
Fler bör behandlas med trombektomi
De viktigaste nyheterna gäller främst vård och behandling i det akuta skedet, just efter att en stroke har inträffat. Framförallt bör fler patienter kunna få så kallad trombektomibehandling. Det är en avancerad metod för att dra ut en blodpropp ur hjärnan. Socialstyrelsen rekommenderade metoden för första gången i 2018 års version av strokeriktlinjerna.
– Då rekommenderade vi metoden upp till sex timmar efter en stroke, men forskningen har gått starkt framåt. Nu vet vi att vissa patienter kan bli hjälpta av metoden upp till 24 timmar efter insjuknandet, säger Johanna Kain.
Utgångspunkten är alltid att trombektomi bör utföras så snart som möjligt. I vissa fall kan det dock ta tid att upptäcka en stroke, till exempel om någon har insjuknat i sömnen. Nya utredningsmetoder kan avgöra om det fortfarande finns räddningsbar hjärnvävnad efter insjuknandet. Genom att behandla dessa patienter kan man förhindra svåra funktionsnedsättningar hos uppemot 200 personer per år i Sverige. I vissa fall kan patienten efter en trombektomi bli helt återställd och vara uppe gående i korridoren på sjukhuset närapå direkt efter behandlingen.
Fler blir förhoppningsvis helt återställda
Socialstyrelsens nya rekommendationer kommer att öka hälso- och sjukvårdens kostnader för strokevård. Rekommendationerna kräver också stärkt kompetens, och i vissa delar av landet en omställning i organisationen. Samhället beräknas dock kunna spara pengar tack vare åtgärderna, främst för att fler kan bo hemma och klara sig själva efter en stroke.
Fakta om stroke
- Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, och varje år insjuknar cirka 25 000 personer. Antalet fall av stroke i Sverige har minskat över tid.
- Stroke är ett samlingsnamn för kärlsjukdomar i hjärnan som ger upphov till akuta symtom. Stroke kan orsakas av en blodpropp eller en blödning. Någon del av hjärnan får då syrebrist, vilket gör att hjärncellerna i området dör.
- Stroke kan vara livshotande, och den som insjuknar behöver omedelbar vård för att minska risken för allvarliga hjärnskador. Tiden mellan insjuknande, diagnos och behandling bör vara så kort som möjligt.
- Trombektomi går till så att ett tunt rör förs upp till hjärnan via ett kärl i ljumsken. Blodproppen lokaliseras med hjälp av röntgen, och dras ut från det drabbade blodkärlet.
Tillhörande dokument och bilagor
- Bilaga – Hälsoekonomiskt underlag – Nationella riktlinjer för vård vid stroke– Stöd för styrning och ledning
- Bilaga – Indikatorer – Nationella riktlinjer för vård vid stroke– Stöd för styrning och ledning
- Bilaga – Metodbeskrivning – Nationella riktlinjer för vård vid stroke– Stöd för styrning och ledning
- Bilaga – Rekommendationer med tillhörande kunskapsunderlag – Nationella riktlinjer för vård vid stroke– Stöd för styrning och ledning
- Bilaga – Tillstånd och åtgärdslista – Nationella riktlinjer för vård vid stroke– Stöd för styrning och ledning