AI och digital terapi allt vanligare i psykiatrin

Distansbesök via video och chatt, internetbaserad KBT, digitala skattningsformulär och AI-lösningar som automatiskt skapar journalanteckningar i realtid är några exempel på användningen av digitala verktyg. Enligt Socialstyrelsens kartläggning gjordes omkring 27 procent av alla besök inom den specialiserade psykiatriska vården under 2025 på distans. Kvinnor och flickor använder digitala vårdkontakter i högre utsträckning än män och pojkar.

Ger möjligheter men stöter även på hinder

Kartläggningen visar även att utvecklingen ser olika ut i landet. Regioner och privata vårdgivare beskriver både möjligheter och hinder för att använda digitala verktyg och tjänster mer effektivt och jämlikt. Ett återkommande önskemål från vårdgivarna är därför en ökad nationell samordning.

– Digitala verktyg kan göra psykiatrisk vård mer tillgänglig och flexibel för många patienter. Samtidigt ser vi att vårdgivare behöver tydligare stöd, bättre samordning och långsiktiga förutsättningar för att utvecklingen ska bli jämlik över hela landet, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsen.

Rapporten visar att framgångsrika verksamheter ofta arbetar både stegvis och långsiktigt när nya digitala lösningar införs. Tydlig styrning, närvarande ledarskap och förändrade arbetssätt lyfts fram som centrala faktorer.

Digitala lösningar kan spara tid och resurser

Flera regioner beskriver också hur digitala verktyg kan frigöra tid och göra vården mer tillgänglig. Digital information om patienters tillstånd har i vissa fall minskat behovet av återkommande stöd- och rådgivningssamtal. Inom barn- och ungdomspsykiatrin används digitala lösningar bland annat för triagering, utredning och uppföljning.

Internetbaserad KBT används redan i stora delar av landet. Enligt uppföljningar som gjorts förbättras ungefär hälften av patienterna efter behandling, vilket ligger i nivå med resultaten för läkemedelsbehandling vid ångest och depression.

Samtidigt beskriver regioner och privata vårdgivare att införandet av digitala lösningar ofta är mer komplexa och mer resurskrävande än väntat.

– Många verksamheter upplever osäkerhet kring hur regelverk ska tolkas, särskilt när det gäller AI, dataskydd och medicintekniska krav. Det kan leda till att lovande lösningar försenas eller inte införs alls, säger Maria State.

Behöver vara anpassade till olika patientgrupper

Rapporten visar också att användarvänlighet är väsentligt. Patientorganisationer lyfter att vissa digitala tjänster upplevs som svårnavigerade och otillräckligt anpassade för exempelvis äldre personer eller patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Flera nordiska länder arbetar redan mer strategiskt med digital psykiatri och enligt Socialstyrelsen finns det flera pågående initiativ i Sverige som kan stärka utvecklingen.

– Rätt använda kan digitala verktyg både stärka patientsäkerheten och göra vården mer tillgänglig och jämlik, säger Maria State.