Ny planering visar var vården måste stärkas vid krig

På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen tillsammans med bland andra Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut analyserat hur ett krig kan påverka Sverige och vilka krav det ställer på sjukvården.

Analyserna pekar ut tre geografiska områden som särskilt viktiga för den fortsatta planeringen: norra Sverige, Gotland samt ostkusten.

– Vi vet i dag mycket mer om vilken traumavård som kan behövas i ett krig och var behoven kan bli som störst. Nu tar vi nästa steg tillsammans med regionerna. Vi ska bygga vidare på den vård som redan finns och stärka förmågan att ta hand om många skadade, samtidigt som den vanliga sjukvården behöver fortsätta fungera, säger Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen.

Fyra regioner planerar tillsammans i norra Sverige

Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen blir först med att gemensamt utveckla planeringen för ett beredskapssjukhus.

- I norra Sverige är avstånden långa, klimatet krävande och sjuktransporterna kan vara svåra. Därför behöver flera befintliga sjukhus och vårdenheter kunna samarbeta för att ta hand om skadade vid krig. Regionerna ska samplanera hur vården kan organiseras, vilka resurser som behövs och var olika verksamheter bör finnas berättar Björn Eriksson.

Olika förutsättningar i olika delar av landet

Samtal pågår även med Gotland om att ingå i det fortsatta arbetet. Där ser förutsättningarna annorlunda ut då Gotland behöver kunna upprätthålla sjukvården även om transporterna till och från fastlandet begränsas.

Det tredje området är ostkusten, där vården också behöver planera för att kunna ta emot skadade från Baltikum. Vilka regioner som ska ingå i det arbetet blir nästa steg att utreda.

– Sverige ser olika ut och behoven vid krig kommer också att skilja sig åt. Därför söker vi inte en enda lösning. Vi behöver tillsammans med regionerna ta reda på vilken förmåga som krävs och hur den kan byggas upp där den behövs, säger Björn Eriksson.

Beredskapssjukhus bygger på vården som redan finns

Arbetet handlar inte om att bygga nya sjukhus eller att på en gång peka ut vilka sjukhus som ska vara beredskapssjukhus. Först behöver det bli tydligt hur de ska fungera och vilka resurser som krävs.

Planeringen omfattar bland annat personal, lokaler, utrustning och styrning. Den behöver också samordnas med Försvarsmaktens planering, bland annat för transporter av skadade.

Målet är att sjukvården ska kunna ta hand om betydligt fler traumaskadade vid krig och samtidigt fortsätta ge vård till befolkningen.

Nästa steg är nu att Socialstyrelsen och de fyra nordligaste regionerna arbetar vidare tillsammans. Regionernas arbete samordnas av region Norrbotten.

Erfarenheterna från regionernas arbete ska ligga till grund för Socialstyrelsens förslag till ett nationellt koncept för beredskapssjukhus. Förslaget ska lämnas till regeringen senast den 31 mars 2027.