Fertilitetsbehandling – metoder, förvaring och arbetssätt

Som regel får bara ETT embryo (befruktat ägg) föras in i kvinnans kropp vid en IVF-behandling. Om ni bedömer att risken för en tvillinggraviditet är liten, får ni dock föra in två embryon samtidigt.

Om ni överväger att erbjuda att återföra två embryon ska paret eller den ensamstående kvinnan informeras om de risker som en tvillinggraviditet kan medföra och erbjudas samtal med barnläkare.

Genetisk testning av embryon är endast tillåtet enligt svensk lag i de fall då patienten eller paret bär på anlag för en allvarlig monogen eller kromosomal ärftlig sjukdom, som innebär en hög risk för att få ett barn med en genetisk sjukdom eller skada. Genetisk testning får inte användas inte användas för val av egenskap utan endast inriktas på att barnet inte skall ärva anlag för sjukdomen eller skadan i fråga.

Testningen kallas även preimplantatorisk genetisk diagnostik, förkortat PGD. I vården används ofta den engelska förkortningen PGT, som står för Prenatal genetic testing.

Denna testning är så kallat nationell högspecialiserad vård, och finns bara på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

Här finns mer information om PGT som nationell högspecialiserad vård:

Preimplantatorisk genetisk diagnostik

Utöver denna testning är det inte tillåtet att göra genetiska tester på embryon, exempelvis för att hitta kromosomavvikelser (PGT-A). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, gjorde år 2025 en systematisk översikt av effekter, komplikationer, hälsoekonomiska och etiska aspekter. Den utvärderingen finns att läsa här:

Undersökning av avvikande antal kromosomer i embryot vid assisterad befruktning – SBU

En del privata kliniker erbjuder tilläggsbehandlingar, även kallade add-ons. Dessa tillval får patienterna betala för själva, oavsett om grundbehandlingen är offentligt finansierad eller inte.

Men inte alla sådana behandlingar vilar på vetenskaplig grund. Ni som vårdgivare behöver därför göra en noggrann utvärdering innan ni erbjuder en tilläggsbehandling. Behandlingar inom hälso- och sjukvården ska vara säkra och baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ur patientens perspektiv är det kanske dessutom mer värt att betala extra för ytterligare försök än för en tilläggsbehandling med tveksam effekt. Även fler försök ska förstås vara medicinskt motiverade – ni får endast ge behandling om det finns en rimlig chans att patienten blir gravid.

Inom ramen för ett godkänt forskningsprojekt kan man erbjuda patienter behandlingar som ännu inte är beprövade. Men det ska då ske utan kostnad för patienten. Patienten ska ge skriftligt informerat samtycke till att delta i forskningsprojektet.

Fertilitetsbevarande åtgärder i form av nedfrysning av könsceller kan vara aktuella om en patient riskerar att få nedsatt eller förlorad fertilitet. Orsaken kan till exempel vara en cancerbehandling eller könsbekräftande behandling med operation eller hormoner.

De fertilitetsbevarande åtgärderna innebär att ni fryser ner patientens könsceller, embryon eller gonadvävnad (äggstocks- och testikelvävnad) och förvarar dem för framtida användning. Detta bekostas av den offentliga vården om kriterierna för detta är uppfyllda.

Regionerna kan ha olika kriterier på vilka patienter som har möjlighet till fertilitetsbevarande åtgärder, exempelvis åldersgräns. Innan ni erbjuder en patient fertilitetsbevarande behandling behöver ni alltså stämma av med de regionala riktlinjerna.

Fertilitetsbevarande åtgärder vid könsdysfori

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för könsdysfori bör fertilitetsbevarande åtgärder erbjudas personer med könsdysfori parallellt med utredningen för att ge så goda förutsättningar som möjligt för att kunna få biologiska barn i framtiden.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Könsdysfori – Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i den regionala hälso- och sjukvården

https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/2b17ade336f9463a82f06bd0d8a2d630/2026-2-10054.pdf

Fertilitetsbevarande åtgärder vid cancer och andra medicinska orsaker

Socialstyrelsen ger inga riktlinjer för fertilitetsbevarande åtgärder av andra skäl. Däremot finns rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner (SKR):

https://vavnad.se/wp-content/uploads/2023/02/atgarder-for-att-bevara-reproduktionsformagan-hos-vuxna-version-10.pdf

https://vavnad.se/wp-content/uploads/2021/09/atgarder-for-att-beavara-reproduktionsforrmamgan-hos-unga-003.pdf

https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/konsdysfori/om-riktlinjerna-for-patienter/

Patienter kan också välja att frysa sina könsceller för framtida bruk utan medicinsk orsak, så kallad social freezing. Detta betalar patienten alltid själv. Informera patienten om att äggfrysning inte är en garanti för att kunna få barn i framtiden, och om vilka risker ägg-uttaget kan medföra. Det finns ingen gräns för hur länge ägg får förvaras i fryst tillstånd, men om ni tydligt informerar patienten kan ni ha en egen maximal frysförvaringstid.

En verksamhet med tillstånd som vävnadsinrättning får förvara ägg och spermier nedfrysta för senare användning. Det finns ingen tidsbegränsning för hur länge könsceller får bevaras i frys. Detta gäller oavsett om de har donerats eller är tänkta att användas av patienten själv. Det kan däremot finnas regionala riktlinjer om åldersgränser för att använda könscellerna i behandling.

Ni får ha egna gränser för hur länge könsceller får förvaras i fryst tillstånd, men det är viktigt att tydligt informera patienten om vilka gränser som gäller. Det kan vara lämpligt att i god tid innan frystiden går ut påminna patienterna om detta för att ge dem tid att begära förlängning av frystiden om de så önskar. Om ni inte lyckas få kontakt med patienten när frystiden gått ut har ni rätt att destruera embryon eller könscellerna.

Embryon (befruktade ägg), får förvaras nedfrysta i tio år. Det går att få den tiden förlängd, om patienten har synnerliga skäl för det. Ett synnerligt skäl kan till exempel vara medicinska skäl hos kvinnan.

För att få förlängd frystid, behöver patienten eller paret ansöka skriftligt hos Socialstyrelsen.

Patienter kan donera överblivna embryon till forskning

Om frystiden gått ut eller om patienten eller paret inte vill använda sina kvarvarande embryon kan de skänkas till forskning om fertilitetskliniken har ett samarbete med en forskningsinstitution och om paret eller patienten samtycker. I så fall ska de informeras om syftet med forskningen och ge ett informerat skriftligt samtycke till att donera embryona till forskningen.

Kvinnans journal ska innehålla uppgifter om vilket av försöken till befruktning som har lett till graviditet. Om kvinnan är gift, registrerad partner eller sambo, ska journalen även innehålla makens, den registrerade partnerns eller sambons samtycke.

För att säkerställa en god och säker vård av hög kvalitet behöver ni som vårdgivare följa upp era resultat och utreda avvikande händelser för att kunna förbättra och utveckla er verksamhet. På dessa sidor finns information om hur ni kan arbeta med patientsäkerhet på er klinik.

Samlat stöd för patientsäkerhet – Socialstyrelsen