Precisionshälsa – hälsa för alla

​Precisionshälsa är en övergripande benämning på ett arbetssätt som syftar till att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomar på ett mer individanpassat sätt. Det handlar om att utveckla arbetssätt och ett mer sammanhållet system där kunskap, data, prevention, diagnostik, behandling och uppföljning samverkar för att möjliggöra mer träffsäkra insatser genom hela livet. 

Arbetet med precisionshälsa utgår från ett systemperspektiv på hälsa och ohälsa. Målet är att stärka kopplingarna mellan olika utvecklingsområden och skapa bättre förutsättningar för att enskilda insatser ska ge största möjliga nytta, både för individen och för samhället. Precisionshälsa syftar till att öka träffsäkerheten i diagnos och behandling på individnivå samt i de verktyg och insatser som används på samhällsnivå. 

Precisionsmedicin

I arbetet med precisionshälsa ingår precisionsmedicin, som fokuserar på avancerad diagnostik och individanpassad behandling inom hälso- och sjukvården. Många andra etablerade benämningar arbetar med liknande och bidragande målsättningar såsom den EU gemensamma definitionen för Personalised Medicine, Health in All Policies, personcentrerad vård samt god och nära vård.  

Jämlik tillgång till avancerad diagnostik i hela landet

Utvecklingen bygger på ökade möjligheter att förstå människors olika behov och förutsättningar, och att omsätta ny kunskap och teknik i praktisk nytta för patienter och invånare. För att lyckas krävs nya arbetssätt där vården och omsorgen, forskning, innovation, implementering och uppföljning utvecklas parallellt. Det handlar också om att skapa nationella förutsättningar för ett mer samordnat och effektivt arbete mot gemensamma mål. 

Vad gör Sverige nu?

Sverige tar nu ytterligare steg för att utveckla precisionshälsa på ett jämlikt och samordnat sätt. I den första etappen ligger fokus på jämlik tillgång till avancerad diagnostik för barn och vuxna i hela landet. Regionerna har en central roll i detta arbete genom sitt ansvar för hälso- och sjukvårdens utveckling, införande och genomförande av nya arbetssätt och diagnostiska metoder. 

Genom samarbete mellan regioner, hälso- och sjukvård, akademi, näringsliv, myndigheter och civilsamhälle kan ny kunskap och teknik bidra till att förebygga, upptäcka och behandla sjukdom mer träffsäkert än tidigare. En nära samverkan mellan nationell och regional nivå är avgörande för att skapa den utvecklingskraft och förutsättningar som krävs för jämlik tillgång till rätt behandling för rätt person och i rätt tid i hela landet.

Nationell samordningsstruktur

Socialstyrelsen etablerar en samordningsstruktur för att stärka utvecklingen av precisionshälsa nationellt. Målet är att precisionshälsa ska kunna införas jämlikt, jämställt och samordnat för barn och vuxna i hela hälso- och sjukvården.

Samordningsstrukturen hämtar kunskap genom att engagera aktörer i systemet, inklusive befintliga nätverk och grupperingar. Den består av tre delar: ett prioriteringsråd som bedömer inkomna prioriteringsförslag, en styrgrupp som leder arbetet och lämnar rekommendationer, och ett utskott som bereder beslut om finansiering inom införandeprogrammet för precisionsdiagnostik. Längre ner på sidan beskrivs varje del mer i detalj.

Aktörerna inom samordningsstrukturen ska bidra med underlag för hur statliga medel kan användas för att stödja systematisk utveckling och strukturerat införande av precisionshälsa. Inledningsvis ska medlen användas för att stärka geografiskt jämlik tillgång till avancerad diagnostik genom ett femårigt införandeprogram för precisionsdiagnostik. 

Existerande nationella grupperingar och nätverk kommer att engageras vid behov, till exempel

• nationella programområden (NPO)
• SweCAN och nätverk inom sällsynta hälsotillstånd
• grupperingar som arbetar med nationell digital infrastruktur, juridik och informationsförsörjning.

Prioriteringsförslag

Ett prioriteringsförlag är ett konkret förslag som flera regioner tillsammans tar fram för att införa en diagnostisk metod bredare i vården. Regioner kan söka finansiering för sina prioriteringsförslag.

Prioriteringsförslagen som kommer in till i samordningsstrukturen från nationella nätverk av aktörer bearbetas genom ett prioriteringsråd som består av nationella myndigheter och sakkunniga aktörer. Prioriteringsrådet ska utifrån ett nationellt och systemövergripande perspektiv vägleda styrgruppen kring vilka satsningar som bör prioriteras och finansieras nationellt. Den sektorsövergripande styrgruppen analyserar inkomna satsningar och lämnar rekommendationer till Socialstyrelsen för beslut. 

Jämlik tillgång till precisionsdiagnostik

Under perioden 2027 till 2030 ska statlig finansiering ges till prioriteringsförslag som bidrar till att säkerställa geografiskt jämlik tillgång till precisionsdiagnostik. Regional samordning kring vilka prioriteringsförslag som har potential att ge bäst patientnytta sker med stöd av de precisionsmedicinska centrum som är etablerade eller är under utveckling på universitetssjukhusen i de sex samverkansregionerna. Prioriterade förslag ska bidra till nationell samordning, strukturerat införande och geografiskt jämlik tillgång till avancerad diagnostik i hela landet. 

Fortsatt utveckling av Genomic Medicine Sweden 

Satsningen för en mer samordnad och jämlik tillgång till precisionshälsa omfattar även långsiktig nationell finansiering av Genomic Medicine Sweden (GMS). 

GMS samlar de sju regionerna med universitetssjukvård, medicinska fakulteter och SciLifeLab i en gemensam nationell struktur för genomisk medicin och precisionsmedicin. GMS fungerar som Sveriges nationella genomcentrum med uppdrag att utveckla, samordna och stödja implementeringen av avancerad genetisk diagnostik inom flera sjukdomsområden. 

Arbetet omfattar bland annat att:

• utveckla samt förbereda implementering av avancerad genetisk diagnostik
• främja nationell harmonisering av diagnostiska metoder och arbetssätt
• utveckla gemensamma infrastrukturer för analys, datadelning och kunskapsutveckling
• bidra till nationella förutsättningar inom juridik, informationsförsörjning, interoperabilitet, hälsoekonomi och uppföljning.

Genom nationell samordning och nära samverkan mellan hälso- och sjukvård, forskning, myndigheter, näringsliv och patientorganisationer bidrar GMS till en jämlik tillgång till avancerad diagnostik och till den fortsatta utvecklingen av precisionshälsa i hela landet.