Precisionshälsa – hälsa för alla

Vår hälsa påverkas av många faktorer, från levnadsvanor och miljö till tillgången till vård och stöd när vi behöver det. Målsättningen med precisionshälsa är att skapa bättre förutsättningar för varje individ att leva ett långt liv med god livskvalitet

Precisionshälsa är en övergripande benämning på ett arbetssätt som syftar till att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomar på ett mer individanpassat sätt.  

Arbetet utgår från ett systemperspektiv på hälsa och ohälsa. Målet är att stärka kopplingarna mellan olika utvecklingsområden och skapa bättre förutsättningar för att enskilda insatser ska ge största möjliga nytta, både för individen och för samhället. Precisionshälsa syftar till att öka träffsäkerheten i diagnos och behandling på individnivå samt i de verktyg och insatser som används på samhällsnivå. 

Precisionsmedicin

I arbetet med precisionshälsa ingår precisionsmedicin, som fokuserar på avancerad diagnostik och individanpassad behandling inom hälso- och sjukvården. Många andra etablerade benämningar arbetar med liknande och bidragande målsättningar såsom den EU gemensamma definitionen för Personalised Medicine, Health in All Policies, personcentrerad vård samt god och nära vård.  

Jämlik tillgång till avancerad diagnostik i hela landet

Precisionshälsa handlar om att utveckla arbetssätt och ett mer sammanhållet system där kunskap, data, prevention, diagnostik, behandling och uppföljning samverkar för att möjliggöra mer träffsäkra insatser genom hela livet. 

Utvecklingen bygger på ökade möjligheter att förstå människors olika behov och förutsättningar, och att omsätta ny kunskap och teknik i praktisk nytta för patienter och invånare. För att lyckas krävs nya arbetssätt där vården och omsorgen, forskning, innovation, implementering och uppföljning utvecklas parallellt. Det handlar också om att skapa nationella förutsättningar för ett mer samordnat och effektivt arbete mot gemensamma mål. 

Vad gör Sverige nu?

Sverige tar nu ytterligare steg för att utveckla precisionshälsa på ett jämlikt och samordnat sätt. I den första etappen ligger fokus på jämlik tillgång till avancerad diagnostik för barn och vuxna i hela landet. Regionerna har en central roll i detta arbete genom sitt ansvar för hälso- och sjukvårdens utveckling, införande och genomförande av nya arbetssätt och diagnostiska metoder. 

Genom samarbete mellan regioner, hälso- och sjukvård, akademi, näringsliv, myndigheter och civilsamhälle kan ny kunskap och teknik bidra till att förebygga, upptäcka och behandla sjukdom mer träffsäkert än tidigare. En nära samverkan mellan nationell och regional nivå är avgörande för att skapa den utvecklingskraft och förutsättningar som krävs för jämlik tillgång till rätt behandling för rätt person och i rätt tid i hela landet.

Långsiktig nationell satsning – samordning och finansiering

Vi på Socialstyrelsen har sedan november 2025 ett regeringsuppdrag att koordinera en långsiktig satsning för precisionshälsa och bidra till jämlik tillgång till avancerad diagnostik.

Satsningen ska till en början pågå under perioden 2026 till och med 2030. Arbetet fokuserar på t delar

  1. att etablera en nationell samordningsstruktur som ska bidra till ökad samverkan mellan aktörer för att stärka utvecklingen av precisionshälsa. Samordningsstrukturen ska också bidra till att identifiera nationella prioriteringar inom utvecklingsområden och centrala förutsättningar. 
  2. att bidra till långsiktig finansiering av Genomic Medicine Sweden (GMS) samt finansiering till regionerna för ett mer systematiskt nationellt arbete med utveckling och införande av precisionsdiagnostik 

Uppdraget bygger vidare på nationella, regionala och internationella satsningar för att bättre ta vara på möjligheterna inom avancerad diagnostik, behandling och datadrivna metoder.  

Uppdaterad strategi: Kraftsamling för excellens, långsiktig konkurrenskraft och stärkt patientnytta – nya målsättningar för den nationella life science-strategin – Regeringskansliet

Nationell samordningsstruktur

Genom att etablera en nationell samordningsstruktur ska Socialstyrelsen prioritera vilka satsningar som ska göras tillgängliga i hela landet. Målet är att precisionshälsa ska kunna införas jämlikt, jämställt och samordnat för barn och vuxna i hela hälso- och sjukvården. Det görs bland annat genom att samla kompetens och kunskap från en bredd av aktörer. Målet är även att samla kompetens och kunskap från en bredd av aktörer med olika ansvar och roller i samhället. 

Aktörerna inom samordningsstrukturen ska bidra med underlag för hur statliga medel kan användas för att stödja systematisk utveckling och strukturerat införande av precisionshälsa. Inledningsvis ska medlen användas för att stärka geografiskt jämlik tillgång till avancerad diagnostik genom ett femårigt införandeprogram för precisionsdiagnostik. 

Existerande nationella grupperingar och nätverk kommer att engageras vid behov, till exempel

  • nationella programområden (NPO)
  • SweCAN och nätverk inom sällsynta hälsotillstånd
  • grupperingar som arbetar med nationell digital infrastruktur, juridik och informationsförsörjning.

Prioriteringsobjekt som kommer in till samordningsstrukturen från nationella nätverk av aktörer bearbetas genom ett prioriteringsråd bestående av nationella myndigheter och sakkunniga aktörer. Prioriteringsrådet ska utifrån ett nationellt och systemövergripande perspektiv vägleda styrgruppen kring vilka satsningar som bör prioriteras och finansieras nationellt. Den sektorsövergripande styrgruppen analyserar inkomna satsningar och lämnar rekommendationer till Socialstyrelsen för beslut. 

Prioriteringsråd

Prioriteringsobjekt inom samordningsstrukturen bereds av ett prioriteringsråd bestående av nationella myndigheter och sakkunniga aktörer. Varje tillfrågad organisation har nominerat en representant och en suppleant. 

Rådet ska utifrån ett nationellt och systemövergripande perspektiv vägleda styrgruppen kring vilka satsningar som bör prioriteras och delfinansieras nationellt. En sakkunnig gruppering kan knytas till rådet som bedömer objektens genomförbarhet, kapacitet, infrastrukturbehov och tidsplan innan beredning i styrgruppen. 

Prioriteringsrådet består av

  • ordförande från Socialstyrelsen 
  • representant från TLV
  • representant från E-hälsomyndigheten
  • representant från Läkemedelsverket
  • representant från Vetenskapsrådet
  • representant från Svenska Läkaresällskapet
  • representant från Svensk sjuksköterskeförening
  • representant från Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet
  • adjungerade representanter vid behov, exempelvis från Vinnova, Lif och Folkhälsomyndigheten.

Styrgruppen

Styrgruppen leder arbetet inom den nationella samordningsstrukturen tillsammans med ett kansli på Socialstyrelsen. Varje tillfrågad organisation har nominerat en representant och en suppleant. 

Styrgruppen består av

  • ordförande från Socialstyrelsen
  • 6 representanter från samverkansregionerna
  • 6 representanter som sammantaget säkerställer universitetssjukvård, forskning och utbildning
  • 2 representanter från medicinska fakulteter/universitet
  • 2 patientföreträdare
  • 1 representant från Genomic Medicine Sweden (GMS)
  • 1 representant från SciLifeLab
  • 1 representant från Läkemedelsindustriföreningen (Lif).

Utskottet ansvarar för att bereda och göra gemensamma ställningstaganden kring finansiering av prioriterade objekt inom införandeprogrammet för precisionsdiagnostik. Utskottet lämnar rekommendationer till Socialstyrelsen inför myndighetens beslut om statsbidrag. 

Utskottet består av

  • 7 representanter från universitetssjukhusregionerna
  • 6 representanter från samverkansregionerna.
Publicerad: