Så ska hälso- och sjukvården fungera vid kris och krig

Förändringarna gäller bland annat:

• begränsad vårdskyldighet för kommuner och regioner i kris och krig
• förtydligade krav på beredskapsplanering
• skyldighet för kommuner och regioner att hjälpa varandra vid katastroftillstånd

Från den 1 januari 2027 införs dessutom skyldighet för regioner och kommuner att lagerhålla sjukvårdsprodukter.

Nedan, och i menyn till höger hittar du aktuell tidsplan.

Vårdskyldighet vid kris och krig

Vid fredstida krissituationer och vid höjd beredskap är kommuner och regioner från den 1 januari 2026 skyldiga att erbjuda vård som är nödvändig för liv och hälsa. Det innebär att vårdskyldigheten är mer begränsad än i ett normalläge. Detta innebär också en lägsta nivå för vilken vård som alltid måste kunna upprätthållas, även under svåra förhållanden. Om det finns kapacitet att utföra mer vård än det som följer av den begränsade skyldigheten, får den givetvis också utföras.

Socialstyrelsen tar fram stöd för vården

Socialstyrelsen arbetar med föreskrifter och kunskapsstöd som närmare beskriver den närmare innebörden i begreppet ”vård som är nödvändig för liv och hälsa”, och därigenom vilken vårdskyldighet kommun och regioners ska ha vid kris och krig.

Kommuner och regioner ska hjälpa varandra vid katastroftillsång

Om en kommun eller region inte har möjlighet att upprätthålla vård som är nödvändig för liv och hälsa till följd av resursbrist råder katastroftillstånd (i menyn till höger och nedan hittar du en begreppsförklaring). Andra kommuner och regioner är då skyldiga att hjälpa den som drabbats. Skyldigheten att lämna hjälp omfattar resurser som behövs för att utföra vård som är nödvändig för liv och hälsa och som stödjande kommuner och regioner själva disponerar.  

Om hjälpen inte går att uppbåda genom samverkan finns i förlängningen en möjlighet för staten att besluta om hjälp. Det innebär att regeringen kan fatta beslut om att en kommun eller region ska hjälpa en annan kommun eller region där det råder katastroftillstånd.

Om situationen blir ännu allvarligare 

Om katastroftillståndet i en kommun eller region och det inte är möjligt att ge den hjälp som krävs för att tillståndet ska upphöra, kan regeringen besluta om att kvalificerat katastroftillstånd (i menyn till höger och nedan hittar du en begreppsförklaring). råder i den drabbade kommunen eller regionen.

Om regeringen har beslutat om att kvalificerat katastroftillstånd råder ska den kommunen eller regionen så långt det är möjligt erbjuda vård som är nödvändigt för liv och hälsa.

Förtydligande krav på beredskapsplanering

Av de nya bestämmelserna framgår att kommuner och regioner ska planera sin hälso- och sjukvård så att beredskap upprätthålls för hantering av katastroftillstånd och händelser som medför ett stort antal skadade eller sjuka. I planeringen ska kommunerna och regionerna bland annat beakta behovet av ledning och samverkan, uthållighet, nödvändiga resurser för hälso- och sjukvården och att information når ut till alla grupper i samhället.

Kommuner och regioner också särskilt beakta behovet av gemensam planering med varandra för att säkerställa en sammanhängande vårdkedja. De nya reglerna om beredskapsplanering innebär dock ingen förändring av kommuners eller regioners vårdansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Lagerhållning av sjukvårdsprodukter

Från och med 1 januari 2027 ska kommuner och regioner ha en viss lagerhållning av sjukvårdsprodukter, till exempel läkemedel, medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning. Regeringen får meddela föreskrifter innehållet i och omfattningen av sådan lagerhållning. 

Socialstyrelsen lämnade den 1 mars 2026 ett förslag till hur lagerhållningsskyldigheten kan utformas.

Tidsplan

Webbinarium om de nya reglerna

Den 11 december 2026 höll Socialstyrelsen ett webbinarium om de nya reglerna

Presentation från webbinariet

Mer om lagändringen på Socialstyrelsens webbplats