Så går utvecklingen mot god och nära vård
Hälso- och sjukvården behöver utvecklas för att möta en åldrande befolkning och fler personer som lever länge med komplexa vårdbehov. En stark primärvård kan ge patienter mer sammanhållen, tryggare och mer tillgänglig vård, och det är något som ger effekter för hela hälso- och sjukvårdssystemet.
Socialstyrelsen följer varje år utvecklingen mot en god och nära vård i regioner och kommuner.
Fler regioner budgeterar mer till primärvården
Under 2025 beslutade 14 av 21 regioner att budgetera en större andel än föregående år till primärvården. Förra året var motsvarande antal 9 av 21. Fler tecken på utveckling mot en stärkt primärvård är att:
- kommuner och regioner samverkar mer om styrningen av primärvården
- majoriteten av regionerna har genomfört fler insatser för att stärka primärvårdens tillgång till specialistkompetens.
- teambaserade arbetssätt har byggts ut och etablerats i flera regioner och kommuner.
– En stark primärvård är nödvändig för att klara framtidens vård. Vi har efterlyst tydligare ekonomiska prioriteringar och ser nu en positiv utveckling som visar tydliga ambitioner att stärka primärvården som navet i hälso- och sjukvården, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Fler registreras med en fast läkarkontakt
Kontinuitet är en viktig del av en god och nära vård. Patienter ska så långt som möjligt få träffa personal som känner till deras behov och vårdhistorik.
Regionerna registrerar nu fler invånare med en fast läkarkontakt i sina system. 66 procent hade registrerats på en fast läkare i regionernas system 2025, jämfört med 62 procent 2024. Men det finns fortfarande ett tydligt glapp mellan registreringen och patienternas upplevelse. Betydligt färre upplever själva att de har en fast läkare, enligt en undersökning från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
– Att få träffa personal som känner till ens behov har stor påverkan på patienternas upplevelse av tillgänglighet och delaktighet. Därför är satsningar på kontinuitet, i form av till exempel fast läkare, fast vårdkontakt eller teamarbete, något som kan föra hela utvecklingen mot god och nära vård framåt, säger Louise Strandendahl, utredare på Socialstyrelsen.
Kompetensförsörjningen ett hinder för utvecklingen
Både regioner och kommuner pekar ut kompetensförsörjningen som ett av de största hindren för utvecklingen mot en god och nära vård. Många regioner arbetar till exempel för att nå Socialstyrelsens nationella riktvärde på 1 100 invånare per specialistläkare i primärvården. Men bristen på specialister i allmänmedicin gör det svårt.
– Fler måste vilja jobba och stanna kvar i vården. Men det räcker inte bara med mer personal. Vården måste hitta nya arbetssätt som tar till vara på medarbetarnas kompetens och gör patienterna mer delaktiga i sin egen vård, säger Lars Almroth, direktör för verksamhetsområde hälso- och sjukvård.
Fler resultat i korthet
Här går det framåt
- Fler patienter får medicinsk bedömning i primärvården inom vårdgarantins tre dagar.
- Samverkan mellan regioner och kommuner byggs ut kring nära vård och flera regioner arbetar aktivt med primärvårdsplaner och strategier.
- Fler regioner styr mot kontinuitet genom ersättningssystem och tydligare krav.
Här finns det stora skillnader
- Patienters och brukares delaktighet varierar kraftigt mellan verksamheter. Det finns ett gap mellan strategier och personalens möjligheter att arbeta personcentrerat i praktiken.
- Personer med funktionsnedsättning möter fortfarande betydande hinder i kontakten med vården. Uppföljningen visar på brister i fysiska anpassningar samt i alternativa kommunikationssätt.
- Förtroendet för hälso-/vårdcentraler visar på ett oförändrat läge mellan 2024 och 2025 samt fortsatt lägre än nivåerna under pandemin.
Här går det bakåt
- Fallskadorna bland personer med kommunal hälso-och sjukvård i ordinärt boende är de högsta sedan 2014.
- Fler personer med kommunal hälso- och sjukvårdvård i hemmet har behövt vårdas inneliggande på sjukhus för hälsoproblem som hade kunnat förebyggas.
- Graden av överbeläggningar och utlokaliseringar varierar stort över landet och skillnaderna ökar.
- Förtroendet för hälso- och sjukvården visar en tydlig minskning mellan 2024 och 2025.
Fakta: Uppdrag att främja omställningen till en god och nära vård
- Socialstyrelsen har i uppdrag att främja, stödja och följa upp omställningen till en god och nära vård. Som en del av detta görs uppföljningar av omställningen, och idag presenteras en uppföljning av utvecklingen 2025.
- Av uppföljningen framgår att följande 14 regioner budgeterade en större andel till primärvården 2025 än 2024: Region Blekinge, Region Jönköping, Region Kalmar, Region Norrbotten, Region Skåne, Region Stockholm, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Värmland, Region Västerbotten, Region Västernorrland, Region Västmanland, Västra Götalandsregionen och Region Östergötland.
- Socialstyrelsen betalar också ut statsbidrag för att stärka den nära vården. Nästan hela statsbidraget på 3,7 miljarder kronor har använts: regionerna använde 99,9 procent och kommunerna 91,6 procent. Pengarna har bland annat gått till mobila team, vård i hemmet, fast läkarkontakt, förebyggande insatser och bättre samverkan. Men det är ännu för tidigt att bedöma de långsiktiga effekterna.
Fast läkarkontakt i korthet:
- 66 procent hade registrerats på en fast läkare i regionernas system 2025, jämfört med 62 procent 2024, enligt 16 av 21 svarande regioner.
- 31 procent upplever att de har en fast läkare på sin vårdcentral, enligt en undersökning från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
- 16 av 21 regioner informerar på 1177.se om fast läkarkontakt 2025, jämfört med 10 regioner året före.
Mer hos oss:
Webbinarium
Den 2 september anordnas ett webbinarium om lagändringar inom området god och nära vård 2026, under rubriken ”Tillsammans för nästa steg mot en god och nära vård – för både regioner och kommuner".