Personer med LSS-insatser behöver inkluderas i kommuners och myndigheters brottsförebyggande arbete

Kartläggningen visar att det förekommer att personer med LSS-insatser rekryteras till att utföra kriminella handlingar. Det rör sig om ett mindre antal fall, men Socialstyrelsen vet inte hur stort mörkertalet är eftersom många kommuner saknar uppgifter om detta.

I jämförelse med befolkningen i övrigt är det dock betydligt vanligare att personer med LSS-insatser själva utsätts för brott.

– Det här handlar om en grupp som både löper högre risk att utsättas för brott och att dras in i kriminalitet. När man har svårt att överblicka konsekvenser ökar sårbarheten – och då måste stödet runt individen vara starkt, säger Björn Eriksson, Socialstyrelsen generaldirektör.

Riskfaktorer för kriminalitet

Kartläggningen visar att personerna som rekryterats till kriminalitet ofta har flera kända riskfaktorer, som ett skadligt bruk och beroende, psykisk ohälsa, social isolering och brist på sysselsättning.

– För att förebygga kriminalitet behöver vi se hela bilden. Det handlar både om att minska utsattheten hos personer med LSS-insatser och motverka rekrytering till kriminella nätverk. Kommunerna berättar exempelvis att de saknar verktyg för att stödja personer med LSS-insatser som samtidigt har en samsjuklighet, säger Charlotte Fagerstedt, utredare på Socialstyrelsen.

Risk att gruppen förbises

Trots att kommunerna har ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete visar kartläggningen att LSS-verksamheterna sällan ingår i det arbetet. Barn och unga med funktionsnedsättning inkluderas exempelvis inte i kommunernas lägesbilder och åtgärdsplaner.  

– Det finns en risk att den här gruppen förbises. Det kan exempelvis behövas riktade insatser för att förebygga kriminalitet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därför behöver funktionshinderperspektivet bli en tydligare del av kommuners och myndigheters brottsförebyggande arbete, säger Lotta Hedstad, utredare på Socialstyrelsen.

Efterfrågar stöd i arbetet

Kartläggningen visar att många kommuner efterfrågar kunskap och verktyg för att arbeta mer förebyggande inom funktionshinderverksamheten. Inom ramen för det myndighetsgemensamma uppdraget Barn och unga i organiserad brottslighet (Bob) delar Socialstyrelsen den bilden, det finns ett stort behov av ökad kunskap kring målgruppen i de lokala Bob-råden.

Myndigheten för delaktighet (MFD) kommer inom kort även att presentera ett nytt kunskapsstöd om att motverka rekrytering till kriminalitet.